Naati

Det finns en del småord i vår dialekt som används så pass ofta att man inte tänker på vad de betyder egentligen. Naati hör till dem. Ordagrant är naati vår motsvarighet till något eller någonting, men används som förstärkningsord.

– E va naati mytji fålk tå dem öppna andi nyy afäärin.

– Det var väldigt mycket folk när det var öppning i den nya affären.

– E va naati bra tå ni konna kåm!

– Det var jättebra att ni kunde komma!

– Nåo va e naati öödi tå dem sko hev se i åolyckon!

– Det var nog ett elände då de hamnade i olyckan!

Tidigare ha jag behandlat naa som förstärkningsord och utfyllnad. Naati är ett närbesläktat ord.

Slåon oåv å slåt ett

Det är länge sedan jag fått till något inlägg här, det verkar som jag bara väntat på ett lämpligare tillfälle. Tills e sko slåon oåv. Och nu har det alltså skett. Min arbetskarriär är över och jag kan göra precis vad jag vill med min tid.

– E ha slåona oåv me skriivanarbeiti åm kveldan.

– Det har lugnat ner sig med skrivarbetet om kvällarna.

Hittills i september har jag haft follt sjåo med allt möjligt utearbete, men just i dag är det lugnt. Det är grått och disigt ute, naturen håller på att gå över i höst. E slåonar oåv eller går över i ett lugnare tempo. Uttrycket härrör sig antagligen från engelskans slow down, som senare fått en annan version i dialekten.

Ett annat talesätt i någorlunda samma betydelse är slåt ett. Det brukar användas när ett krävande arbetsbeting börjar närma sig slutet och anspänningen avtar.

– I skåolan pa e by slåt ett tå sista pråovvi je skrivi å reetta.

– I skolan brukar det börja lätta (lugna ner sig) när sista provet är skrivet och rättat.

Så här lugnt ser det ut idag. Säden är tröskad och en lätt dimma ligger över åkrarna.

Ytterligare en bild som får illustrera att e slåonar oåv. Hellnäs i dag.

Vaal snäärd o fråstin

I kväll känns luften kall, det är klart väder och vi har en svag vind som karrar från norr. Det är alltså risk för nattfrost. På hundpromenaden såg jag att blåbärsblommen är på väg att slå ut, så nu finns risk att dem vaal snäärd o fråstin. Det betyder att det kan bli frostskador och då är blåbärsskörden tyvärr i fara.

Tror bestämt jag får ordna med täckning av mina sommarblommor som står på tiilväxt i uterummet. Det skulle vara synd om dem sko vaal snäärd o fråstin. Tomatplantor är extra känsliga och tål inte den minsta minusgrad. Om höstarna, då det inte mera känns så viktigt att skydda tomatplantorna, har jag sett att bladen som ha snäärttis blivit nästan vita.

Vi närmar ju oss Eriksmäss och Eessmess märasjälvon som medför kyla runt 18 maj.

Talesättet i rubriken är gammalt och det är knappast så många som känner igen det mera.

Edit: Visst blev det nattfrost, men vid sjön verkar blåbärsblommorna ha klarat sig. Så här ser de ut i kväll:

Jev nain fy langa töömor

När jag är ute med båda hundarna är det fullt sjå att hålla reda på kopplen, så ja it vaal i silavillon. Har funnit att det enda raka är att hålla kopplet kortare för valpen Roger, så han inte kan störa Roy som är van att gå i koppel och vill ha lite lugn och ro runt sig som den gamla farbror han hunnit bli. 

Jag kan alltså it jev Roger fy langa töömor. Ordagrant blir det att jag inte får ge honom för långa tömmar. Ursprungligen kommer talesättet från körning med häst. Hästen skulle också hållas i strama tyglar, om man ville få den att utföra sitt jobb.

Häromdagen försökte jag ta ett foto av båda hundarna i koppel på skogsvägen, men se det gick inte. Roy kröp med en smidig manöver ur selen, då han hittade något skräppapper som var så väldigt intressant. På fotot från januari är jag ensam med Roger på samma väg.

Sedermera har talesättet jev nain fy langa töömor fått en överförd bemärkelse i barnuppfostran:

– An ska it jev smoåbåånin fy langa töömor, fy tå fåår it an dem ti lyyd na sidan heldär.

– Man ska inte låta småbarnen göra som de vill, för då får man inte dem att lyda senare heller.

Ibland kan karlar, kanske lite på skämt, använda samma talesätt om sina fruar.

Blåås na liiti

I går var jag ute med båda hundarna på en gång. Den ena är en valp så han har lite svårt att styra sig då han kommer ut i det fria. Jag vågar inte heller ha dem lösa fast vi går på gamla landsvägen här ovanför (Nörrskåossveijjin), då det kan komma någon bil där i alla fall. Båda var alltså kopplade och det blev jobbigt att hålla dem i sär. Kopplen tålla se åm varaadär (snodde sig om varandra) och fick mig att bli rätt svettig och trött innan vi kunde svänga in po toovvi igen.

Då kom jag att tänka på det gamla uttrycket ja måst blåås na liiti. Det betyder att man kan sätta sig ner och andas ut en stund. En vilopaus underförstått. Det var ju för det mesta handkraft som användes i arbetet på åkern med höbärgning, skördearbete och potatisupptagning. Kaffepaus med tilltugg gav en guldkant på slitet och så fick dem blåås na liiti. 

Bild från en promenad på en enslig skogsväg tidigare i vinter. Där kunde hundarna springa lösa.

Set bosorin

Fick uppslag till dagens uttryck då jag läste om truotin eller tryyton på en annan dialekt, i betydelsen truten. I uppväxtåren hände det sig emellanåt att vi barn var missnöjda med någonting; det kunde vara vilken struntsak som helst. Vi kunde komma in och se rätt buttra ut. Då brukade mommo utbrista:

– Va je e no fy feil, tå do setä bosorin sådee?

– Vad fattas dig, då du ser så butter ut/trutar med munnen sådär?

Eller lite mera uppmuntrande:

– Kom hiid no ska do fo in mell, så do sluota set bosorin!

– Kom hit nu ska du få en karamell, så du slutar se så butter ut.

Det är nog väldigt länge sedan jag hörde set bosorin senast. Numera säger vi va mottar do oåt eller va je to no sådi suor fyri.

Å täme så vääl elo täme jemt!

– No gaa do ligg, tå klåckon e elva å täme så vääl!

– Nu går du och lägger dig, då klockan är elva och därmed basta!

– Vi fa ti tjyrttjon po såndaain å all ska me – å täme jemt!

– Vi far till kyrkan på söndag och alla ska med – och därmed jämt!

Båda talesätten i rubriken kan användas i ungefär samma betydelse, men det kan hända att täme så vääl är en äldre variant som inte används lika mycket mera.

Basta i det standardsvenska uttrycket lär betyda nog , stopp eller slut.

 

 

 

 

 

Toko jåon

– Hondin va nåo toko jåon, tå an såå e sko bjäär oåv uot å gaa i såolsjiini.

– Hunden såg ut att känna sig viktig, när han såg att det skulle bli en promenad i solskenet.

– Dem va nåo toko jåon tå dem hadd vonni stafettin.

– De var nog mycket stolta och nöjda när de hade vunnit stafetten.

Det är svårt att hitta en bra motsvarighet till det gamla uttrycket toko jåon.  Ibland kanske det passar med viktigpetter:

– An va toko jåon, tå an kåm heim fron Svärji me nyybiilin.

– Han var en riktig viktigpetter, då han kom hem från Sverige med den nya bilen.

Numera säger vi väl mest naati vikto påå se i stället.

Jåon är annars vårt ord för hjon – fatijåonin (fattighjonen) talade man ju om förr i tiden.

Ja tacka it fy sjuossin …

Det gick inte som på Strömsö idag, när jag skulle gå ut med hundvalpen.  Jag vill inte gå längs vägen med honom i koppel än, så vi har haft för vana att ga po lindona (gå på ängarna) här i omgivningarna.  I natt har det kommit en hel del snö, men jag tänkte att det går väl ändå.

Nåja, när vi skulle gå hade valpen burit bort en av mina gummistövlar, så jag fick ta ett par gamla.  På den ena av dem har halva skaftet gått åpp i liimningona (gått upp i limningen) med den följd att snön kom in på en gång och lade sig som en extra sula under foten.  Jag vart alltså loåghalt tillika som det var tungt att plumsa i snön.  Valpen hade dock inga problem, utan skuttade på som vanligt.

Vi gick ändå nästan hela den sträcka vi brukar innan vi vände om, men ja tacka it fy sjuossin när vi äntligen kom in igen.  Den ena stöveln med den extra snösulan satt fast som berget, så husbonden fick rycka ut och dra loss den.  Tror bestämt att jag kastar stövlarna i skräptunnan nu.

Tacka it fy sjuossin var ett vanligt talesätt här förr när det gällde någonting som inte blev riktigt så mycket värt i slutändan:

– On tacka it fy sjuossin tå on märkt ho mytji arbeit e vart.

– Hon blev lite missbytt (hade inte lust att tacka) när hon märkte hur mycket arbete det blev.

Ett foto tog vi på gården efter slutförd länk.  Till synes helt oberörd valp.

Ta nain i hampon

– Do fåå nåo tag on i hampon, åm do ska fo on ti lyyd naa.

– Du får nog ta henne i luven, om du ska få henne att lyda alls.

– An kåmbä jemt heim fy seint, an sko båod tagas i hampon.

– Han kommer alltid hem för sent, han borde luggas.

Talesättet ta nain i hampon håller på att falla bort och ersätts med exempelvis hald i sjack, hald ett eller ha oåt nain.  Ta någon i hampan finns också i standardsvenska och hampan lär komma från hampahår.  Man tog alltså någon i håret eller luggade personen i fråga.

Googlad bild på hampahår.

 

–