Om

Min blogg kommer att handla om vörådialekten.  Det blir mest gamla ord och uttryck från förr, eller sådana som jag tycker är lite speciella.   Företrädesvis ord och talesätt som  jag kommer ihåg från min barn- och ungdom och sådana som håller på att falla i glömska.  Märker ju att jag måste leta ganska ordentligt i minnet för att komma ihåg vissa ordvändningar.  Jag tycker det är viktigt att vi bevarar sådana för  eftervärlden, även om tonen på min blogg inte är speciellt seriös, utan det kan förhoppningsvis vara lite roligt emellanåt.  
Jag har märkt nu, när jag hållit på en tid,  att många minnen från barndomen tränger upp till ytan och jag hoppas även mina läsare känner likadant.

Jag har alltid varit intresserad av språk  och har hela mitt verksamma liv jobbat med olika språk.  Mitt modersmål är ändå dialekten och när jag vill uttrycka mina känslor eller något annat väldigt speciellt gör jag det bäst på min barndoms språk.

==============================================================================

Får tillägga angående uttalet av dialektorden att enkelt l-ljud i vår dialekt för det mesta är tjockt: bliidon, bliistär, sjäsvöölo, båld, toldra, pritjil, stikäl, kleppan …  

Det finns säkert oskrivna regler för hur l-ljudet ska uttalas, men jag har lite svårt att se mönstret.  I slutet av ord verkar det alltid vara tjockt: sål,tal, piksol…

I början av ord i bokstavskombinationer med bl-, fl-, gl-, kl-, och pl- tycks det också alltid bli tjockt:  flickon, klag, planttona…

I vissa fall har vi vanligt l-ljud, som i början av ord: leissin, luota, lyyd…  Likaså i bokstavskombination med sl-:   slinta, slååss, sleiv….

Även efter långa vokaler blir det vanligt l-ljud:  knyylon, saalin, siilin…

Dubbeltecknat l-ljud är inte heller tjockt:  snell, foll, tåll…

 

 

4 tankar på “Om

  1. Joakim Förars

    Regler för hur vörådialekten skall uttalas finns i Freudenthals Vöråmålet. Den utgör en fullständig grammatik över vårt ädla tungomål, och innehåller dessutom en diger ordlista. Några år på nacken har den visserligen, eftersom den kom ut 1889, men den är en guldgruva för alla som intresserar sig för ämnet.

    Gilla

    Svara
  2. kicki53 Inläggets författare

    Välkommen hit Joakim! Jo, jag har bekantat mig med Freudenthal och där finns mycket att ta del av. Uttalssymbolerna är tyvärr lite jobbiga att ta till sig och mycket har ändrat i uttalet sedan 1889 också. Som uppslagsbok är den ändå mycket värt.

    Gilla

    Svara
  3. Håkan Södersved

    Tack Kicki för ditt arbete! Jag gick i Vörå ssk 1958-62 12-16 år gammal och många dialektala ord är lik mina egna, samtidigt har jag tagit till mig vöråord då. Idag hittade jag förklaring till ”pråkot” bara genom att ställa frågan på Google i Sthlm. Ordet dök upp i en intervju i sommar som jag gjorde med pigg 93-årig familjemor på heimbackan. Att Nåok hade dubbla betydelser nog o tvärnej i Vörå fattade jag inte då.

    Gilla

    Svara
    1. kicki53 Inläggets författare

      Tack för kommentaren! Nu har jag inte skrivit här på länge, då jag tyckte de mest intressanta orden var uttömda. Men vem vet, kanske jag kommer på något igen.

      Gilla

      Svara

Lämna en kommentar