Månadsarkiv: november 2013

Latamansböölon

No tåo do nåo in rikti latamansböölo!  In latamansböölo är stor – för stor.  Ordet kommer sig av att personen i fråga är för lat att gå flera gånger, så han tar en större börda än han egentligen klarar av.

Det kan vara vad som helst i böölon, exempelvis sängkläder, bokhögar eller vedfamnar. Ibland kan det hända att det går på tok och man tappar hela lasset.  Om det är en stor bricka med porslin kan det bli förödande konsekvenser – it riktit kattsmal.  Se där kom det ett annat konstigt ord med på ett hörn!  Allting går sönder och man får skämmas för latamansböölon. 

På den googlade bilden är det åsnan som får dra latamansböölon.

latamansböölo

 

 

 

Annonser

Sjeidblaad

An ska bara ta it sjeidblaad.  I medicinskt syfte brukade man förr ta lite konjak före läggdags.  Det skulle också vara bra om man hade sammandragningar vid graviditet. It sjeidblaad är alltså samma som en matsked.

När jag var barn var jag ganska liitin å klein och det var alltid tal om att jag var för mager.  Men nåo e do na maagär, brukade vara hälsningsfrasen när jag kom till farmors.  Inte så trevligt för mig, även om det inte var illa ment.

Ett annat sätt att påpeka saken var:  Do e jo bara såm it sjeidblaad i öögona.  Det betydde att mitt ansikte var lika smalt som en matsked.  Jag kunde inte så mycket åt saken, för jag åt som alla andra.  Om det hade varit i vår tid hade det säkert blivit utredning om ätstörning, men sådant existerade inte på den tiden.  Jag mådde i alla fall utmärkt och var sällan sjuk.

 

Vink

Fortsätter på temat ståmbäl å ståpäl.  Om man ståmblar riktigt illa kan det hända att man vinkar i diitji.  Det betyder ingalunda att man ligger där och viftar glatt med handen, utan man ramlar i diket.

Under stormen Eino var det många träd som vinka i skogen,  de välte alltså omkull.

En gång när vi va å höijbärga (på höbärgning) lassade vi på för mycket hö på släpvagnen.  Höet var torrt och hade format sig på störarna så att det   spretade lite hur som helst.  När traktorn körde över den lilla bettjisbråovin (bron över bäcken) bar det sig inte bättre än att halva lasset vinka oåv.  Det föll alltså av och en stor del gick till spillo när det blev vått.

När man är på sjön ska man inte resa sig upp i en liten skranglig roddbåt för tå kan bååtin vink.  Den kan slå runt och själv får man i bästa fall ta sig simmande i land.

Det är många som har problem att arbeta bort det dialektala vinkasi och det kan bli lustiga missförstånd.

På bilden är det en lite större båt som ha vinka.  Costa Concordias förlisning.

vinka

Stapäl å skånk

Åj nej, ja stapla po tabellin!  När vi gick i smoåskåolan (årskurs 1-3) skulle tabellerna präntas in och då skulle man kunna dem som ett rinnande vatten.  Det var inte värt att komma av sig – tå hadd man stapla och fick bakläxa. Likaså skulle vi lära oss psalmverser utantill, utan ti stapäl.

När vi lekte på skolgården om vårarna och höstarna var det vanligt att flickorna skånka po kvartan.  Skånk var ordet vi använde för hoppa hage.  Om någon av oss missade me skånkasi sade vi också att vi stapla.

 

 

Ståpäl å ståmbäl

Skåd ett me bråovin så do it ståplar!  Om man inte ser efter är det lätt hänt att man snubblar i trappan.  Ibland behövs det bara en mattkant så är olyckan framme och man ståplar åkoll, alltså snavar och faller omkull.  Om man ofta råkar ut för sådant kan man bli kallad in ståplar – en som jämt snavar och faller.  Ungefär som betjänten i den populära sketchen Grevinnan och betjänten.

Ibland kan vi också använda ståmbäl, som ligger ganska nära i betydelsen:  An ståmbla åpåå i fyllon såm vaanlit.  Det innebär inte att man behöver ramla omkull, men färden är vinglig.  Den som har mindre fallenhet i bollsporter kan också bli beskylld för att vara in ståmblar.  Zlatan och Ronaldo hör definitivt inte till ståmblaran.

Motsvarande adjektiv är ståplot å ståmblot:  E va ståmblot ti ta se in i hallonskåojin.

 

 

Krakas

Åm måånan kan man måst krakas innan e gaa ti praat naa.  Tidigare har jag behandlat skröum, hårkäl å råkäl, som alla har med förkylningar att göra.  Man behöver inte ens vara förkyld för att behöva krakas.   Det betyder väl närmast att man klarar strupen eller harklar sig innan man ska börja prata.

Ibland kan krakasi vaal til in gäälin vana – man håller på och kraxar utan anledning. Då har det blivit en dålig eller rentav en  nervös  ovana.

Vanduotjin

Dagens ord är riktigt gammalt, nästan så jag knappt minns när jag hörde det senast.  Jag antar att det var mommo eller mamma som fällde någon kommentar där ordet ingick.

Vissa människor visar upp en bild av sig själva som om de vore praktexemplar på de flesta områden.  De brukar också ofta lyckas dupera folk i sin omgivning, men i själva verket kan det dölja sig någon  annan, mörkare sida där bakom.  Det är just det som man brukade  benämna vanduotjinNåo kåmbä dem ti fo sii vanduotjin påå on va e liidär.

Förleden van– torde ange att det är något som är bristfälligt eller dåligt.  På  något sätt har jag fått för mig att vanduotjin ordagrant skulle vara baksidan eller avigsidan av duken.