Författararkiv: kicki53

Kaal se

Det var länge sedan jag hörde kaal se användas, men mitt i allt var det jag själv som sade det åt hunden häromdagen. Till saken hör att våra hundar älskar att simma, så pälsen är våt mest hela dagarna.

– Måst do ligg a kaal de i sandin tå do ha sima?

– Måste du ligga och tumla/vända dig i sanden när du har simmat?

Kombinationen våt päls och sand blir ju inte så bra, när han vill komma in sedan. Här på bilden har han torkat upp och vilar i soffan på villan.

Annars var det mest barn och tonåringar som beskylldes för att dem kaala se.

– An pa ligg å kaal se i senjin enda til middaain.

– Han brukar ligga och vända sig/gona sig i sängen ända till mitt i dagen.

Ett annat ord som ligger nära i betydelse är beel se.

 

 

 

Annonser

Mondääning

För sisådär femton år sedan visste knappt någon vad outfit betyder, medan ordet numera har införlivats nästan helt i svenska språket. Mycket tack vare modebloggarna. Förr hade vi betydligt enklare ord i sammanhanget: klädsel, utstyrsel, stass eller mundering.

Mundering eller mondääning är alltså ordet för dagen. De senaste dagarna har bjudit på låga temperaturer och regn, så mondäänjin för min del har sett ganska märklig ut. En tunn dunjacka och bekväma mjukisbyxor har kombinerats med regntåliga plastsandaler för att undvika skobyte vid varje utgång med hundarna. Gummistövlar är överkurs, det är ju ändå sommar …

Ytterligare ett par exempel på användningen av ordet:

– Men va haar on fy mondääning poå se riktit? Langkleeninjin å gommitåssona?

– Men hur är hon klädd egentligen? Långklänning och sneakers?

– Nåjaa, no haa vi foll mondääning, tå vi ska uot i skåojin i räini!

– Nåja, nu har vi full mundering, då vi ska ut i skogen i regnet!

 

Slengankleenin, gangkleenin, vadaskleenin å betäkleenin

Vi hade en diskussion på Facebook angående benämningar på kläder, och bruket verkar vara olika beroende på dialekt. Vadaskleenin är väl alla överens om, det är sådana man byter om till efter jobbet eller som används i arbete utomhus. Betäkleenin tar man på sig då det bär av till någon tillställning, som kräver kostym och fin klänning.

Sådana kläder som vi tar på för att åka till butiken eller liknande kallade vi förr till slengankleenin. Numera är det kanske betä vadas elo gangkleen. Så här kunde det låta:

– Ja kan it ha den hää ti betäkleening na meir, men on dågä bra ti slengan.

– Jag kan inte ha den här som finklänning mera, men den duger bra som gångkläder.

Jag kan tänka mig att slengankleenin som benämning härrör sig från att man snabbt slängde på sig lite bättre, rena kläder, när något ärende bland folk skulle uträttas.

I diskussionen dök det också upp en annan benämning som jag inte kände till i vörådialekten, nämligen rippankleenin eller rippan i samma betydelse som slengan.

Rippasi känns ju igen, men inte just när det gäller kläder.

Paadäband

Nu då jag blivit pensionär har jag gott om tid att åtgärda sådana sysslor som blivit försummade genom åren. Sålunda införskaffade jag en inplastad förpackning med paadäband. Tror att de var på metervara senast jag köpte sådana för något decennium sedan.

Det var en del handdukar som skulle få nya hengarar (hankar). Hur irriterande är det inte att ta fram en ny handduk för att upptäcka att den är utan hengar. Sysslan tog inte särskilt länge alls, jag hade väl cirka tio stycken att sy fast nya paadäband i. Själva ordet är nog bortglömt för den yngre generationen, men någonstans i bakhuvudet fanns det gömt hos mig. På förpackningen står att produkten numera benämns kantband.

Bifogar en bild på några av handdukarna.

20170206_121307

Ettjuolsvintrin

Började fundera på hur konstig vinter vi haft i år, med temperaturer runt noll och ibland flera plusgrader. Ingen snö i januari alls, vilket hör till ovanligheterna. Ettjuolsvintrin brukar vara snörik och kall. Ordet är gammalt och syftar på vintermånaderna efter jul. Undrar hur många ungdomar som ens skulle förstå det gamla ordet.

– Ettjuolsvintrin kan man gangor va strang.

– Det kan ofta vara sträng köld under månaderna efter jul.

– Po ettjuolsvintrin vaal e i alla fall lengä dagar vartett e liidär.

– Under januari/februari/mars blir dagarna i varje fall längre vartefter det lider (mot vår).

Denna bild är tagen i Hellnäs sista dagarna i december. Sundet är I alla fall snötäckt.

dimma-i-hellnas-28-12-2016-img_3392

12.1 såg det ut så här i hamnen.ovader-12-1-2017-img_3498

Fyöri, fyör å fyörot

Det är lite konstigt att fyöri lyckats slinka undan så här länge i bloggen.Tror bestämt att alla orden i rubriken är rätt typiska för vörådialekten. De hör alla till samma ordstam – fyöri är substantivet, fyör är verbet och fyörot är adjektivet.

– Men ho fyörot haa do i ruomi dett, nu måst do nåo by reid åpp dehäär!

– Men hur stökigt har du i ditt rum, nu måste du nog börja städa upp det här!

Dem e dokti ti draa fram å la fyöri dehä ongan, tå dem ska lååss jä naa.

– De är duktiga på att dra fram grejor och skräpa ner de här ungarna, när de ska låtsas göra någonting.

– Tå an ska by ståk ti juol siir an nåo ho mytji vi ha fyöra.

 – Då man ska börja julstäda syns det nog hur mycket skräp vi har dragit in i huset.

I vissa byar är ö-ljudet tydligare: fööri, föör å föörot. Här i norra delen av kommunen är det en rätt tydlig diftong i uttalet.

Åpplagot

Åpplagot kan användas i olika sammanhang beroende på omständigheterna.

– Tå e kåmbä mytji snöön vaal e åpplagot po vegan. Sjilt tå dem it plååga naa.

– När det kommer mycket snö blir det moddigt/ sörjigt/svårforcerat på vägarna. Särskilt när det inte plogas.

– No måst do la bårt dehä pafflåådona, e vart jo så åpplagot po terassin.

– Nu måste du forsla bort de här kartongerna, det blev ju så fullbelamrat på terrassen.

– Tå an tapisjeerar vil e vaal så åpplagot i fleir en eitt ruom.

– När man tapetserar blir det lätt stökigt i flera än ett rum.