Tråssgåålin å döragoåtani

Lyft åpp föötrin tå do gaar övä tråssgåålin!  Tråssgåål används i dialekten än i denna dag, även om den yngre generationen börjat övergå till tröskäl. Jag vet inte om tråssgåål har något att göra med tråssbåttnin (trossbottnen), som ju ligger under golvet i ett hus.  Tråssgåål har ju också vissa likheter i uttalet med engelskans threshold.  Numera är tråssgåålan ganska smala och låga, men förr skulle man ta ett ordentligt kliv för att komma över dem.  Under en period skulle det inte alls vara några tråssgåålar inomhus, utan det blev ett mellanrum mellan dörr och golv.  Det kan ha varit på 60-talet.

Tråssgåålin hör ihop med döragoåtani och bildar en ram för dörren.  Döragoåtani är ett gammalt ord som fallit ur bruk.  Förr kunde man säga:  An ståo å hold fast se i döragoåtani.  Numera säger vi dörakarmin i stället.

På bilden en gammaldags tråssgåål.

Viilyfto

Viilyfto är vårt dialektord för vidlyftig, men det har lite mera specifika betydelser också.

An va bärgandis viilyfto i åppvextin.  I den här  meningen betyder viilyfto att ynglingen i fråga var ganska besvärlig eller utagerande med ett uppseendeväckande beteende.  Viilyfto i denna betydelse kan användas ganska svepande och man kan läsa in en hel del negativt i innebörden av ordet.

On sko nåo vill framstaa såm na liiti viilyfto.  I detta exempel ska ordet uppfattas positivt,  i betydelsen viktig eller framstående.

Mera neutral användning av ordet i betydelsen storslagen, uppseendeväckande:  OS i Sotji va in viilyfto tillstellning.

 

 

Hoåmo

Har varit lite tveksam att ta upp dagens ord till behandling, då det kan missuppfattas.  Men hoåmo var tidigare ett ofta förekommande ord i vår dialekt och förtjänar ett omnämnande.  Hoåmo har alltså ingenting med homo att göra.

Vår hund tycker väldigt mycket om familjens katter, men har ibland ett något burdust sätt att visa det på.  När katterna kommer in blir han så glad att han rusar emot dem och kan till och med lägga en tung tass på ryggen för att få dem att stanna upp.  Då brukar vi säga åt honom:  ”Do kan jo it va sådi hoåmo, dem vaal jo rädd!”  Katterna gillar nog hunden också, bara de får visa det själva, på sina egna villkor.

Pojkar brukar ofta leka våldsamt, brottas på golvet och springa och jaga varandra.  Dem kan va hoåmo.  Ordet kan betyda ungefär burdus, våldsam, hårdhänt, till och med lite hänsynslös.

Hoåmo används sällan numera, kanske beroende på att man är rädd att någon ska missuppfatta ordet.  I stället kan man säga håålhanda (hårdhänt), brångo (utagerande, våldsam) eller eventuellt styrjo (högljudda, stökiga).

Bräst å brästaran

En dag som idag har vi kanske rätt att slå oss för bröstet då vi äntligen bärgat en guldmedalj i OS!  Och en silvermedalj därtill!  Vi kan bräst åpåå och skryta lite.  Om man brästar så är det just frågan om att skrodera vitt och brett om sin egen förträfflighet.  Vi kan nog också använda skrådäär i samma bemärkelse.  I allmänhet är inte brästasi eller skrådäärasi en välsedd egenskap.

Motsvarande substantiv är brästar:  An e no in tokan brästar å!  Brästaran brukar inte ses med blida ögon då de är alltför uppfyllda av sig själva.  De tar till stora ord och talar gärna högljutt om egna bedrifter och  låter ofta  påskina sina överlägsna egenskaper.

I kväll kanske man tillåta sig att se på svensk TV,  bara för att se om det finska guldet fick det svenska  brästasi att avta i  någon mån.  Även om svenskarna fick snogga se en bronsmedalj bakom Finland och Ryssland.

Bilder på dagens hjältar från Yles hemsida:  Niskanen- Saarinen och Niskanen-Jauhojärvi

Ramatakäl

Glömde nästan bort att jag skulle skriva om ramatakli.  Det var under sprintfinalen i Sotji som e vart it ramatakäl.  Alla sportfånar har säkert sett hur det gick till när tre åkare blev inblandade i ett spektakulärt fall, som utmynnade i att Emil Jönsson kunde bärga bronspengen.  Detta trots att han tidigt blev avhängd, synbarligen helt slutkörd efter semifinalen.  Han undgick smidigt att hamna i ramatakli, då han var så långt efter. Nedan finns en länk till händelsen i sprintfinalen:

ramatakäl i sprinttin

Definitionen på ramatakäl är att någonting faller ihop, ramlar ner eller smäller ihop med buller och bång.  I vår familj hände det för vår son, när han i fyraårsåldern steg upp på första avsatsen i bokhyllan.  Han tog sig olyckligtvis fast i glasdörrarna till övre delen med den följd att hela skåpet med finglasen kom ner.  E vart it ramatakäl.  Jag vet inte hur han själv klarade sig ur knipan med bara några små blessyrer, men det var fullt  med glasskärvor på golvet.  Hans något chockade kommentar var: ” Mamm, eitt glaas klaara se.”

 

 

Dryyg bårt

I telefon:  No ska ja it dryyg bårt de na meir.  Hejtå!  Om man dryygä bårt någon betyder det att man sinkar någon i arbetet.  Emellanåt kan det vara helt i sin ordning att vaal bårtdryygd om man inte har något speciellt för sig eller om arbetsuppgiften känns lite motig.

I dag får vi verkligen hoppas att ingenting dryygä bårt våra damer i stafetten, utan de kan forsa fram i den fart de är kapabla till.  Såg just att man håller på och preparerar utförsbacken där så många föll i sprinten.  Ett fall får ödesdigra konsekvenser i en stafett där man ska följa klungan.  Det såg vi i fjol på VM, då Kyllönen blev trängd och föll.  Därmed var Finlands chanser till medalj borta.

Det är möjligt att dryyg har något med dröja, fördröja att göra.  Ordet håller på att falla bort och nu är det bara den äldre generationen som dryygä bårt nain.

Rådd å råms

Fortsätter på samma tema som i föregående inlägg.  Rådd är ju ett ganska vanligt ord i finlandssvenskan, men lär vara en finlandism.  I vår dialekt är råddasi ett välanvänt ord.  När man råddar blir det inte så bra, utan det kan handla om att tala eller skriva utan struktur på ett otydligt sätt:  Dehää vart nåo bara na råddasi, do måst lag åm e.  Just i denna typ av mening kunde  vi använda frållasi i samma betydelse.

Vi använder också råddvärk, som är resultatet av råddasi.   E vart na råddvärk tå ja blanda me i (det blev bara oreda när jag blandade mig i).

Vi kan också rådd rent konkret, så att det blir oreda:  No ha do rådda i skååpi ijen, ja hittar it nainting.  Tillhörande adjektiv är råddot:  Måst do ha sådi råddot po skriivbåoli?

Råms ligger ganska nära i betydelse, men används, som jag ser det,  alltid i konkreta sammanhang.  Det blir oreda av något slag:   On ha råmsa bårt allt va ja hadd laga i oåning.  Adjektivet råmsot används på samma sätt:  E vaal så råmsot tå ni leikär i skrobbin.

Fårg å fråll

Ibland kan det verka som om fårgasi och frållasi är samma sak, men när jag tänker efter så är det inte så.  Några exempel får belysa skillnaden som jag uppfattar saken.

 Fårg

Ja ska hastot fårg ihåop in text.

Jag skall snabbt svamla ihop en text.

Nää, it stemmär idee naa, no fårga do bara.                  

Nej, det där stämmer inte, du hittar bara på.

An fårga ihåop naa ti jet.

Han rörde ihop något att äta.

Fråll         

E vart nåo feil, ja måst ha frålla  tå ja it mindis.  

Det blev nog fel, jag måste ha blandat ihop saker då jag inte kom ihåg.

Gambä fåltji kan by fråll, tå dem vaal minnislöös.   

Gamla människor kan börja tala osammanhängade, när minnet sviker dem.

 

 

Piikko

Mitt senaste inlägg med pjuokk leder osökt in på dagens ord piikko.

Vi som är något äldre minns säkert piikkoskåovan som var moderna förr.  Om jag minns rätt var det bara herrskor som benämndes piikkoskåovan.  De var väldigt spetsiga och egentligen rätt fula, men det tyckte vi ju inte när det begav sig.  De gick också under benämningen ”myggjagare” .

Damskor kan fortfarande vara väldigt piikko i kombination med skyhöga klackar. Under vissa perioder har det varit rundade eller något kantiga tåspetsar på damskor, men riktigt fina skor ska ändå vara piikko.

Även i andra sammanhang kan piikko vara användbart:

-Ho siir on uot? 

– Mörkt håår å piikko nesa.

Näsan är alltså smal och spetsig.

Saxar kan vara tråbbo eller piikko, alltså trubbiga eller spetsiga. Numera används inte piikko så ofta, utan spetso har tagit över.

På bilderna nedan finns exempel på piikkoskåovan både för damer och herrar, damskon är extra piikko.

Åotråossin å gåotråossin

Fick ett tips om ett ord som fattas i min lista, så nu ska åotråossin införlivas i densamma.

Som jag uppfattar ordet åotråossin kan det ha två betydelser:

1.  An e no så åotråossin, så e vil it vaal ti naa uotan e slåå se til in pjuokk.  Meningen betyder ungefär att personen ifråga inte har någon självtillit eller inte  ”betror sig”.  Med den följd att det inte vill bli till någonting, utan rinner ut i sanden.

2.  E vaal svåårt tå an e så åotråossin å it liita po nain annan, vilket betyder att personen är så klentrogen, tvivlande eller skeptisk att han inte litar på någon annans förmåga.

Av bara farten kommer gåotråossin med som ett motsatsord till åotråossin.

An ska it va så gåotråossin så an letä nain narr se, dvs. man ska inte vara så godtrogen eller blåögd att man  låter någon lura sig.

Tackar Hans för tipset och nu blir det intressant att se vad han tycker om förklaringarna.  Tar nu också tillfället i akt och uppmanar flera att sända in tips på intressanta ord!

Edit:  Av förekommen anledning vill jag förtydliga att åotråossin ordagrant betyder otrogen, dvs. utan tro.

In pjuokk är svårare att översätta ordagrant, men det är en någonting som har en spets eller i varje fall är konformat.