Kategoriarkiv: Väder och vind

Åpplagot

Åpplagot kan användas i olika sammanhang beroende på omständigheterna.

– Tå e kåmbä mytji snöön vaal e åpplagot po vegan. Sjilt tå dem it plååga naa.

– När det kommer mycket snö blir det moddigt/ sörjigt/svårforcerat på vägarna. Särskilt när det inte plogas.

– No måst do la bårt dehä pafflåådona, e vart jo så åpplagot po terassin.

– Nu måste du forsla bort de här kartongerna, det blev ju så fullbelamrat på terrassen.

– Tå an tapisjeerar vil e vaal så åpplagot i fleir en eitt ruom.

– När man tapetserar blir det lätt stökigt i flera än ett rum.

 

Annonser

Blik, blixt, jong å jongeldin

Häromnatten hade vi ett häftigt åskväder, som låg direkt över oss ett par timmar. I mörker blir skådespelet desto starkare. E boldra å blika på samma gång mest hela tiden, så kändes det i alla fall. Förr sade vi ofta att e blika å jonga. Jonga är vår variant av ljunga.

– E va jongeldin övär heila himmelin tå oåskan braka lööst.

– Det var ljungeld över hela himmelen då åskan brakade lös.

Jongeldin är ett gammalt ord som har fallit ur bruk, numera använder vi blixtin eller blixtan i stället.

tmp_30923-flash-1043778__180-1780772996

Vatostöift

Det är en märklig vinter i år med stora kast i väderleken. I början av januari hade vi smällkallt och först något senare kom snön. Man får allt vara lite orolig för hur känsliga växter i trädgården ska klara av tjälan som gick djupt ned på bar mark.

Sedan svängde vädret riktigt ordentligt och snön smälte bort i rask takt med klingiisin som följd. Nu är även den nästan borta och kvar är vattensjuka gårdsplaner och vägar som ser ut som de brukar göra i påsktider.

Det är inte lätt att välja skodon för hundpromenaden, då gummistövlar är för hala och mina dubbskor inte håller mot vatten.  Har löst problemet genom att låta gubben skruva in dubbar/broddar i gummisulorna på ett par vanliga läderstövlar.  Dessvärre föreligger risk att dem vaal vatostöift av det våta väglaget. Det innebär att de inte kommer att hålla värmen mera och kanske börja läcka in vatten. Ordet vatostöift kom för mig när vi gick hem i snööglåtri (snöblandat regn) som kom ner på kvällskvisten.

När jag var barn skulle man vara rädd om läderstövlarna och  bara använda dem när det var torrkallt just för att undvika att dem vart vatostöift. Något sådant ord som ”vattenstöpt” verkar inte finnas i standardsvenska, men någorlunda lätt att förstå ändå.

Bild på de våta stövlarna.

2016-02-10 18.33.07

E ha slaijji se

– Tjööldin ha slaijji se fy denhä gangon.

– Kölden har gett med sig för den här gången.

I grundform är det slåå se:

– E ska slåå se ti häljin.

– Det ska bli mildare till helgen.

Det är inte så vanligt att använda slåå se numera utan vi säger väl mest att e ha vaali varmari eller e ha jivi messe.

Det finns ju så många väderuttryck, så jag har gjort en skild kategori för dem.  Till höger kan ni se de olika kategorierna.

Karr å sneegäl

Det var ganska behagligt vinterväder i kväll, när jag var ute med hunden.  Visst blåste det lite i alla fall och ett gammalt ord dök upp i tankarna där vi gick:

– E karra na liiti fron ööstan.

– Det blåste lite från öst.

Om det är en lite kallare snålblåst, kan vi säga att e sneeglar.

– Nåolan sneegla me i öögona å e kasta nain snööflingo å.

– Nordanvinden blåste i ögonen på mig och någon snöflinga kom virvlande också.

Nait uoböuk ser det inte ut att bli till trettondagen i år, utan det lär bli en köldknäpp i stället.

Edit:  Började fundera om karr har samma ursprung som kåre/vindkåre, som betyder vindfläkt eller vindil.

Uoböuk elo illvedär

– Trättondasuoböutji liggä fyri tiidtabellin i (j)åår.

– Trettondagsovädret ligger före tidtabellen i år.

Av gammalt brukar man säga att det är oväder runt trettondagen och det kan man med fog konstatera i år.  Vi brukar kalla det för illvedär eller uoböok, vilket kan innebära regn, snöblandat regn eller snöfall i kombination med hård vind.  

Det blev ingen lång vända med hunden i kväll.  Det var tungt ti plåm genom 15 cm tjock blidsnö, som var hårt packad i drivor på gångbanan. Det enda positiva var att vi var ganska ensamma på vägen.  Vöråvägen låg lika öde och mörk som en skogsväg och bara några enstaka bilar rullade i sakta mak fram på riksåttan.  På hemvägen mötte vi plogbilen som röjde gångbanan åt oss.  Det var skönt!

Nu har jag på skoj läst in texten po vöörosprååtji på en ljudfil också, men nu hittar inte wordpress min youtubefil ens.  Här är adressen i alla fall:

Väär oåv

Nu har vi haft ett par dagar utan nämnvärd vind eller nederbörd.  Det har alltså varit behagligt att vistas utomhus.  När vinden är hård och speciellt om e je nåolanvindin får man rusta sig på bästa sätt.  Det räcker inte med stickamösson, utan det behövs en huva som väär oåv fy vindin både bakifrån och framifrån.  Alltså något som skyddar mot vinden.

När man bygger hus får man också se till att få till något slags vindskydd på uteplatsen, nainting såm väär oåv.  Det kan vara en ren byggnadsteknisk lösning eller någon sorts planteringar mot nåolanvindin.

Jag antar att ordet väär har samma ursprung som värja i betydelsen skydda.