Månadsarkiv: april 2015

Togg smoått

När jag tittade på programmet Mästarnas mästare dök uttrycket i rubriken upp i minnet.  I senaste avsnitt visades den kvinnliga travkusken Helen Johanssons karriär upp i en filmsnutt. Hon blev historisk, när hon 1995 blev den första kvinna att vinna det prestigefyllda travloppet Prix d’Amérique i Paris med den legendariska hästen Ina Scot.  Hästen vann under sin karriär 31 lopp i rad.

Helen Johansson överraskade alla namnkunniga travkuskar och gick förbi med spurtkanonen Ina Scot på upploppet.  De andra fick togg smoått, vilket naturligtvis betyder att de fick lov att ge sig.

Klipp från loppet på YouTube här:

Vi kan använda talesättet i vardagliga situationer också.  Exemplet kunde vara taget inför en fotbollsmatch:

–  No ha vi bistemd ås ti tjemp fy vinst, så dem kåmbä nåo ti fo togg smoått i kveld.

–  Nu har vi bestämt oss att kämpa för seger, så det kommer nog att bli åka av för dem i kväll.

Uotpjaovva

– An va heilt uotpjaovva tå an kåm heim fron skåojin.

– Han var helt uttröttad, när han kom hem från skogen.

– In heil dag po reiso å ja vaal heilt uotpjaovva, fast ja it ha jåort naa.

– En hel dag på resande fot och jag blir helt utmattad, fast jag inte har gjort någonting.

– An fick spring såm it tåok i fysvari å va heilt uotpjaovva baket matchin.

– Han fick lov att springa som en tok i försvaret och var helt orkeslös efter matchen.

Uotpjaovva är ett ganska starkt ord för att uttrycka utmattning eller orkeslöhet.  Orsakerna kan variera, men upplevelser är ju alltid subjektiva.  Det ska i alla fall kännas som om krafterna är slut.  Ordet är gammalt och det är osäkert om den yngre generationen skulle förstå innebörden.  Uotmatta, uottröitta elo årttjislöös kan användas i stället.

Skap se ti naa

–  Tyckä do idee skapa se ti naa?  Do mått lag åm e metisama!

– Tycker du att det där ser ut för någonting?  Du måste göra om det på en gång!

– Dem levä til e, så e skapar it se ti naa alls.

– De lever om, så det liknar ingenting alls.

– Dem ska ha så mytji bitaalt, så e skapar it se ti nainting alls.

– De ska ha så mycket betalt, att det finns ingen rim och reson alls.

Som framgår av exemplen kan talesättet ha lite olika betydelser beroende på sammanhanget. I stället för skap se ti naa kan vi numera också använda  pass se ti naa:  

– Tenk ho dem ströijjar pängan ront se, e passar jo it se ti naa.

– Tänka sig hur de strör pengarna runt sig, det passar sig till ingenting.

Treesmatjin

Om man sitter för länge på en hård trästol eller ännu värre, på en träbänk utan ryggstöd är det lätt att få treesmatjin i assoli elo tä baak.  Bakdelen domnar liksom bort och det känns av ett bra tag sedan man stigit upp också.  Det har ju på senare tid varit mycket tal om att vi sitter alldeles för mycket, vilket inte är bra för hälsan.  Vissa företag tillhandahåller därför höj- och sänkbara skrivbord som man kan stå och arbeta vid.  Då får man garanterat inte treesmatjin tä baak och bränner dessutom extrakalorier jämfört med att arbeta sittande.

Våra barn och unga har också blivit alltmera stillasittande, även på fritiden.  Läste häromdagen att man i någon skola experimenterat med att barnen fick stå vid sina pulpeter och skriva på stolen, som ställdes ovanpå pulpeten.  Det verkar lite bökigt och stökigt, men kanske inte så dum idé i alla fall.  Kanske inte för att undvika treesmatjin, utan för att reducera antalet timmar i sittande ställning.

Om man är med om något långtråkigt evenemang kan man också fo treesmatjin – i överförd bemärkelse.  Det känns bara allmänt jobbigt och man bli uttråkad, det smakar trä.

 

 

Lev haapala

Det är en konstig vår i år, då mössen levär haapala inomhus ännu i april.  Jag har nu fångat sju (!) möss under diskbänken på en dryg vecka.  De brukar ju söka sig in på senhösten och klättra in under teglet upp på mellantaket och därifrån kan de börja söka sig ner för att få någon sorts föda.

Under diskbänken förvarar vi kattpiplona (foder) och den påsen har de ingen svårighet att gnaga hål på.  Framför påsen har jag placerat två fällor ganska nära varandra och det verkar vara ett vinnande strategi.  Både den fyrkantiga och rundade fällmodellen har gett fångst.  Hålet i påsen syns på bilden och det finns hål även på andra sidan.

2015-04-16 11.56.39

 

Uttrycket ti lev haapala brukade förr användas om ungdomsgäng som söp och ställde till allmän oreda och slagsmål.  Varifrån det kommer har jag tyvärr inte lyckats få fram.  Finns det månne någon läsare som känner till det gamla talesättet och vet varifrån det härrör?

Spito å spitar

Redan när jag var tonåring var jeans eller farmaböxona på modet.  De skulle sitta bra och något stretchmaterial i det styva tyget var inte uppfunnet då ännu.  Byxorna var alltså spito elo dem spita och var absolut inte bekväma.  Även kjolar kunde va spito, om man ville vara fin i in sneevkjåosla (pennkjol).

Om byxorna inte var tillräckligt spito brukade vi sy in dem i den inre sömmen.  Det kunde hända att man fick lägga sig ner för att få fast blixtlååsi (dragkedjan) i Lee Cooper-jeansen.  Ett annat sätt var att dra dem på sig i fuktigt tillstånd för att få dem att forma sig efter kroppen.  Efter någon dags användning blev de lösare och då måste de tvättas igen.

Numera är spitoga jeans också populära, men stretchmaterial i olika varianter gör att byxorna är bekväma i alla fall.  Spito som ord används inte heller mera utan nu är det tajt i stället.  Något verb som motsvarar spitar kan jag inte komma på, utan det sitter tajt eller kroppsnära.

Ett annat märke som var populärt var Lee, men de var inte lika spito, utan blev mjuka och sköna efter några tvättar.  De var väldigt dyra, så jag minns att jag funderade både en och två gånger innan jag köpte ett par sådana för 70 mark under studietiden. Lee jeans

Åppstiigand å nedäliggand

– On e nåo så enlöös, on staa tär bådi åppstiigand å nedäliggand.

– Hon är nog så jobbig, hon är där både tidig morgon och sen kväll.

– Do mått jo fyståå ti ga heim nain gang.  An kan jo it va ti främmans bådi åppstiigand å nedäliggand.

– Du måste ju förstå att gå hem i sinom tid.  Man kan ju inte vara på besök både bittida och sent.

I det senare exemplet kunde det vara en mor som tillrättavisade sitt barn, som inte själv förstod vad som passade sig. Det var ju vanligt att man stack sig in till varandra förr i tiden för att fördriva någon timme i trevligt samspråk.  För vissa kunde det ändå gå till överdrift och husfolket började känna sig något besvärade.  Det kunde vara i sådana sammanhang man använde åppstiigand å nedäliggand.