Eitt hogg å spring

Kom på ett nytt gammalt talesätt som används när det blir lite väl stressigt:

– Idaa har e vari eitt hogg å spring, ja har it havi tiid ti sess nedä naa alls innan kveldi.

– Idag har det varit snärjigt, jag har inte haft tid att sätta mig alls före kvällen.

– Eitt hogg å spring å no ska e hälgståkas å!

– Ett enda jäktande och nu ska det städas till helgen också!

Det är väl mest småbarnsmammor som känner igen sig i ovannämnda situationer, men det lugnar ner sig vartefter.  Om inte förr, så när barnen flyttar hemifrån.

Annons

Hogg å taag

– Räckär it e me ein gang?  Handilsgobban kåmbä jo ti gååls hogg å taag.

– Räcker det inte med en gång?  Gårdfarihandlarna kommer ju på besök upprepade gånger.

– E tycks vaal blååsand ront Soini hogg å taag.  Kan it nain ta an i yöra?

– Soini verkar hamna i blåsväder med jämna mellanrum.  Kan inte någon ta honom i örat?

Hogg å taag använs sällan numera och i stället säger vi heila tiidin eller me eins.

Fondament

Fondament som ord känns tydligen något gammaldags numera.  Jag använde ordet i en diskussion i dag och det fick en och annan att dra på smilbanden.

– E märks po fondamentti, att dem e smoå enno.

– Det märks på förståndet/tankeverksamheten,  att de är unga ännu.

Ett annat påhittat exempel med samma ord:

– E hööss po praati hans, att an haar it e så vääl stelld me fondamentti.

– Det hörs på hans uttalanden, att han inte har så väl ställt med förståndet.

Hald parållin

– Ja tjööft in ny T-pajto, men fo sii åm on haldär parållin naa.

– Jag köpte en ny T-skjorta, men få se om den håller passformen.

Vi känner ju alla till problemet med kläder som inte ens klarar första tvätten, utan vaal lika breid såm dem e lang.  De blir alltså breda och oformliga – uotan paråll.

Hade nästan glömt uttrycket hald parållin, som mamma ofta brukade använda.  Inte heller har jag hört någon annan använda det på senare tid.  Numera säger vi väl bara att kleenin mista passfårmin elo vaal slatro.

På bilden ett utmärkt exempel på en pajto såm ha mista parållin.  Sonen brukar alltid skämtsamt påpeka åt sin far att den borde kastas bort.  Varpå han svarar:  Ja haa nåo ein til …

An ska it let knåtri jet åpp e

– Let e ga ondan, an ska it let knåtri jet åpp e!

– Låt det gå undan, man ska inte vara så petnoga att arbetet sinkas!

– Gobbin va så nåoga, så knåtri vila jet åpp he an sko ha jåort.

– Gubben var så noggrann, så det blev inte mycket uträttat.

Talesättet ovan var min mommos favorituttryck.  Hon var en kvinna med ruter i som fick arbetet att löpa, men hon var också krävande.  Hon fordrade samma arbetstakt av dem som jobbade i hennes närhet.  Det lyckades bra med alla andra utom med hennes man som var minutiöst noggrann, vilket gjorde att arbetet inte löpte så fort heller.  Visst blev det konflikter emellanåt, exempelvis då han prompt skulle skära bort alla höstrån som stod ut när de hade lagt fast ladugluggen i enjistiidin.  Sådant tjafs tog bara onödigt lång tid, tyckte hon.

Knåtri kan man sålunda närmast översätta som minutiös, tidskrävande noggrannhet eller pedanteri.