Månadsarkiv: augusti 2013

Fåotbossin

Sommaren håller på att övergå i höst och  kvällar och nätter har blivit kalla.  Det fick jag erfara vid sängdags, då jag som vanligt under sommaren haft vädringsfönstret öppet hela dagen.  Det var iskallt i rummet och eftersom jag är follblåka av förkylning (riktigt ordentligt förkyld), var jag frusen redan innan.

Fick ta två täcken på mig och göra en riktig fåotboss för mina kalla fötter.  När man gör fåotbossin gäller det att vika in täcket under fötterna så att det blir riktigt varmt.  När vi var små minns jag att pappa brukade la fåotbossin åt oss barn om kvällarna.

Undrar om ordet fortfarande är i användning.

Annonser

Henjilöip, hämeldär, sillskräd och mielen kielen

Orden i rubriken hör till den kategori av ord som man egentligen ska undvika att använda, eftersom de brukas i förklenanade bemärkelse.

On e no it toko henjilöip så it foår on na jåort!

Som jag uppfattat saken har  henjilöip och hämeldär samma betydelse.  Personen i fråga är tafatt, handfallen, hjälplös, oduglig, trög och osjälvständig –  egenskaper som ingen vill tillskrivas.

Idi sillskrädi! On e jo sjuok no ijen!  

Sillskräd brukade användas om personer som var klena till hälsan eller allmänt orkeslösa.  Jag har förstått att sillskräd egentligen är en samling larver som rör sig tillsammans som ett band.   Det är lite svårt att se kopplingen till ordets dialektala betydelse.

Alla ovannämnda ord är substantiv som sällan används numera.  Mähä hör man ibland i samma betydelse även i dialekten.

Mielen kielen är ett egenskapsord och betyder ungefär handfallen eller oförmögen att ta initiativ.  Det låter som ett finskt lånord, men såvitt jag vet används det inte i den betydelsen  i finska.

Spennar

Sido, in spennar!  Vi brukade tala om spennaran långt innan det blev ett modeord för något helt annat.  I dag såg vi in spennar flyga högt över himlen vid villan.  På långa, ståtliga vingar tog den sig snabbt ur synhåll innan någon fick fram en kamera.  Googlade fram att en havsörn har ett vingspann på 2,5 meter.

Spennar användes som samlingsnamn för rovfåglar, då man sällan visste vilken art det var frågan om.  Just i dag hade vi sakkunnig på plats som genast kände igen havsörnen.

Numera förknippas spennar med personer som i olika sammanhang till varje pris försöker komma sig upp ett pinnhål eller så:  Andee je no in tokan spennar, han!  Det är inget sympatiskt epitet.

Googlad bild på spennarin, havsörnen.

 

havsörn

Edit:  Av förekommen anledning sätter jag också in en bild på reeta spennarin – sparvhöken.  Den är visst lite mindre.sparvhök - Kopia (2) 

Krääsmaga

För några veckor sedan såg jag delar av Vetenskapens värld på SVT.   Biokemister, insektsexperter och molekylärbiologer undersökte i en film föruttnelsens förlopp.  Man lämnade fram mat i rumstemperatur och studerade vad som hände.  Det var väldigt äckligt med fluglarver som krälade omkring.  Så otäckt att jag var tvungen att sluta titta.

Jag visste inte att jag var så pass krääsmaga att jag inte tålde att se äcklet.  Klarar av att rökt bårt all möjlig skit som man råkar ut för i ett vanligt hem utan att det vänder sig i magen.  Men fluglarver tålde jag inte.

Krääsmaga betyder alltså att man är känslig för äckliga saker – det vänder sig i magen av illamående.

Jyltto

Sommaren håller på att övergå i höst och först i går fick jag syn på årets första jyltto.  Har för mig att de brukar finnas både här och där under vilken tidpunkt som helst på sommaren.  Lite fuktig miljö behövs i alla fall.

Jag höll på att göra i ordning en ny dubbelrad med jordgubbsplantor och grävde för ändamålet upp revplantor i eget land.  Jyltton följde med en liten planta ur jorden. Jyltto är vårt ord för liten snigel.  De ser ju inte mycket ut för världen och är egentligen ganska slemmiga och äckliga.  Till all lycka har vi ännu inte fått hit de stora mördarsniglarna.

Till höger om plantan ligger den lilla jyltton.

jyltto

Stavan

Nu när vi delar ut läroböcker i massor  på jobbet får man ofta konstatera att de är i ganska bedrövligt skick.  På 70-talet när jag inledde min karriär fick alla elever splitternya böcker varje höst.  Det var böcker med nydoft och blänkande pärmar eller stavar, som vi sade förr.  Var kommunerna rikare på den tiden?  Det kan man ju inte tro, men det satsades i alla fall på nya läroböcker.

Nu står vi och tejpar fast stavan som har lossnat och delar ut böcker med sidor som är tummade och färdigt understreckade.  Inte särskilt inspirerande för våra skolbarn.  Återanvändning har varit kutym i skolan så länge jag kan minnas.

Stavan är så pass gammalt ord att dagens unga inte vet vad det betyder.  Nu kallar vi det pärman i stället.  Materialet i stavan eller pärman är numera tunt och sladdrigt; det är nästan så man kan tro att det är ett försäljningstrick.

Så här kan böckerna se ut redan efter ett år.

Stavan e po lööst.

Bild0518

Åoknelld, åojiti…

Åo- är ett vanligt förekommande prefix i vår dialekt.  Nedan kommer ett par exempel på lite speciella ord.

åoknelld:    Ga ligg å va åoknelld!  (gnäll inte, egentligen ognälld)

Åoknelld är nästan ett modeuttryck i vår dialekt nu.  Åojalma eller åoknalma skulle man ha sagt i samma betydelse förr.

åojiti:           Åm do it e heim ti fäm fåå do va åojiti!

(utan mat, egentligen oäten)

åoskåda:      Vi haar mytji åoskåda enn. (osett)

åojåort:        Så do hadd idee åojåort å! (ogjort)

Vanligt uttryck som används när barnen gjort något dumt.

åolisi:           Ja haa jo tiininjin åolisi. (oläst)

åosovi:         Ja vakna halv trii å sidan va e åosovi.

(ingen sömn, egentligen osovet)