Nåok

I diskussionerna häromdagen dök ordet nåok upp i en betydelse som inte används så ofta mera.

Sverige tog sig som bekant till kvartsfinal i VM.

– Nåok, vem sko ha tråodd he?

– Ingalunda/inte i denna världen,  vem skulle ha trott det?

Ett annat exempel:

– Ja ska sluot skåolan å fa ti Thailand å arbeit.

– Nåok, e vaal it naa he!

– Jag ska sluta skolan och åka till Thailand och jobba.

– Kommer inte på fråga, det blir inte av!

I stället för nåok kan vi säga it jär i väädin

Sedan finns ju så klart den vanliga betydelsen av nåok.

– Ho leng ska do hald åpåå i kveld? By do it fo nåok?

– Hur länge ska du hålla på i kväll? Börjar du inte få nog?

Undrar hur pass vanligt det är med nåok i den första betydelsen. Kanske det är bara i Vörå som det används.

 

 

 

 

 

 

Mondääning

För sisådär femton år sedan visste knappt någon vad outfit betyder, medan ordet numera har införlivats nästan helt i svenska språket. Mycket tack vare modebloggarna. Förr hade vi betydligt enklare ord i sammanhanget: klädsel, utstyrsel, stass eller mundering.

Mundering eller mondääning är alltså ordet för dagen. De senaste dagarna har bjudit på låga temperaturer och regn, så mondäänjin för min del har sett ganska märklig ut. En tunn dunjacka och bekväma mjukisbyxor har kombinerats med regntåliga plastsandaler för att undvika skobyte vid varje utgång med hundarna. Gummistövlar är överkurs, det är ju ändå sommar …

Ytterligare ett par exempel på användningen av ordet:

– Men va haar on fy mondääning poå se riktit? Langkleeninjin å gommitåssona?

– Men hur är hon klädd egentligen? Långklänning och sneakers?

– Nåjaa, no haa vi foll mondääning, tå vi ska uot i skåojin i räini!

– Nåja, nu har vi full mundering, då vi ska ut i skogen i regnet!

 

Slengankleenin, gangkleenin, vadaskleenin å betäkleenin

Vi hade en diskussion på Facebook angående benämningar på kläder, och bruket verkar vara olika beroende på dialekt. Vadaskleenin är väl alla överens om, det är sådana man byter om till efter jobbet eller som används i arbete utomhus. Betäkleenin tar man på sig då det bär av till någon tillställning, som kräver kostym och fin klänning.

Sådana kläder som vi tar på för att åka till butiken eller liknande kallade vi förr till slengankleenin. Numera är det kanske betä vadas elo gangkleen. Så här kunde det låta:

– Ja kan it ha den hää ti betäkleening na meir, men on dågä bra ti slengan.

– Jag kan inte ha den här som finklänning mera, men den duger bra som gångkläder.

Jag kan tänka mig att slengankleenin som benämning härrör sig från att man snabbt slängde på sig lite bättre, rena kläder, när något ärende bland folk skulle uträttas.

I diskussionen dök det också upp en annan benämning som jag inte kände till i vörådialekten, nämligen rippankleenin eller rippan i samma betydelse som slengan.

Rippasi känns ju igen, men inte just när det gäller kläder.

Fyöri, fyör å fyörot

Det är lite konstigt att fyöri lyckats slinka undan så här länge i bloggen.Tror bestämt att alla orden i rubriken är rätt typiska för vörådialekten. De hör alla till samma ordstam – fyöri är substantivet, fyör är verbet och fyörot är adjektivet.

– Men ho fyörot haa do i ruomi dett, nu måst do nåo by reid åpp dehäär!

– Men hur stökigt har du i ditt rum, nu måste du nog börja städa upp det här!

– Dem e dokti ti draa fram å la fyöri dehä ongan, tå dem ska lååss jä naa.

– De är duktiga på att dra fram grejor och skräpa ner de här ungarna, när de ska låtsas göra någonting.

– Tå an ska by ståk ti juol siir an nåo ho mytji vi ha fyöra.

 – Då man ska börja julstäda syns det nog hur mycket skräp vi har dragit in i huset.

I vissa byar är ö-ljudet tydligare: fööri, föör å föörot. Här i norra delen av kommunen är det en rätt tydlig diftong i uttalet.

Åpplagot

Åpplagot kan användas i olika sammanhang beroende på omständigheterna.

– Tå e kåmbä mytji snöön vaal e åpplagot po vegan. Sjilt tå dem it plååga naa.

– När det kommer mycket snö blir det moddigt/ sörjigt/svårforcerat på vägarna. Särskilt när det inte plogas.

– No måst do la bårt dehä pafflåådona, e vart jo så åpplagot po terassin.

– Nu måste du forsla bort de här kartongerna, det blev ju så fullbelamrat på terrassen.

– Tå an tapisjeerar vil e vaal så åpplagot i fleir en eitt ruom.

– När man tapetserar blir det lätt stökigt i flera än ett rum.

 

Damb oåv, lam oåv, set oåv, legg iveeg

Vi har flera ord i vår dialekt som anger att man sätter iväg med fart. Alla orden i rubriken har ungefär samma betydelse. Det första exemplet antyder att det dammar eller yr någonting samtidigt av bara farten.

– Hondan damba oåv ett veijjin så sepli bara stritta.

– Hundarna dammade iväg/satte av så krossgruset yrde omkring.

-Tå skåti jick så lama dem oåv allt va dem årka.

– När skottet gick satte de av allt vad de orkade.

– Legg iveeg ti båodin ett na egg, ja ska ha baka naa!

– Lägg iväg till butiken och köp några ägg, jag ska baka lite!

Alla uttrycken utom lam oåv har en motsvarighet i standardspråket. Har tyvärr inte lyckats härleda lamasi heller i denna betydelse.

Naati

Det finns en del småord i vår dialekt som används så pass ofta att man inte tänker på vad de betyder egentligen. Naati hör till dem. Ordagrant är naati vår motsvarighet till något eller någonting, men används som förstärkningsord.

– E va naati mytji fålk tå dem öppna andi nyy afäärin.

– Det var väldigt mycket folk när det var öppning i den nya affären.

– E va naati bra tå ni konna kåm!

– Det var jättebra att ni kunde komma!

– Nåo va e naati öödi tå dem sko hev se i åolyckon!

– Det var nog ett elände då de hamnade i olyckan!

Tidigare ha jag behandlat naa som förstärkningsord och utfyllnad. Naati är ett närbesläktat ord.

Kaväär å kaväärar

Det finns ju en del människor som tycker sig vara lite förmer än andra och även låter påskina det i umgänget med sina medmänniskor. Eller kan det rentav vara så att man försöker skyla över ett något bristande självförtroende genom att kaväär om sina bedrifter? Med tiden blir det ganska lätt att se igenom vad som är tomt  prat eller kaväärasi.

– An staa no mest bara å kaväärar naa, it je he naa ti tråo påå.

– Han står nu mest bara och skroderar/skrävlar/skryter, det är inget att tro på.

En sådan person kan kallas för in kaväärar. Tidigare har orden bräst/in brästar i likvärdig betydelse behandlats här.

Ibland kan kaväär ha en något annan innebörd:

– Ja vil nåo kaväär att ja e heim ti kvelldi.

– Jag vill nog mena (är säker på) att jag är hemma till kvällen.

Någon enstaka gång har jag stött på ännu en tredje betydelse, som inte är så vanlig i vöråtrakten.

– E va träävlit ti sit å kaväär me kamraatan po baarin.

– Det var trevligt att sitta och samspråka med kompisarna på baren.

 

Rijäär å åorijeeli

I går kom vi att diskutera ärvisam å ragaas i ett annat sammanhang och då upptäckte jag att rijäär inte finns med bland mina inlägg. Den luckan måste täppas till.

Som jag kommer ihåg ordet var det mest barn som rijäära. De var högljudda och bråkiga och stökade till inomhus. Det var för det mesta där inne som vi blev anklagade för rijäärasi, där ute kunde man få storma av sig på ett annat sätt utan anmärkning. Ofta var det mommo som med ålderns rätt anmärkte på rijäärasi. Som jag ser det är rijäär å ragaas synonymer.

– Nåo ha dem vari ärvisam idaa å rijäära å smelld i dörona tå ja sko viil.

– Nog har de varit bråkiga/stökiga idag och levt om och smällit i dörrar då ja skulle vila.

Om man vill använda ett adjektiv i sammanhanget passar åorijeeli utmärkt.

– Påjkan e nåo så åorijeeli tå e je räinot å dem it kan ga uot naa.

– Pojkarna är nog så oregerliga/bångstyriga då det är regnigt och de inte kan gå ut.

Ärvisam, ragaas å rijäär börjar väl höra till de ord som fallit i glömska, men åorijeeli känns mera bekant ännu i vår tid.

 

Hev (se)

Vi använder ordet hev ganska ofta utan att jag egentligen tänkt på det desto mera. Några exempel i olika tidsformer får belysa det. Ibland är det väldigt svårt att hitta en motsvarighet till hevasi i standardspråket.

– Va jåola do hev de tiid me traktorin, tå do vita hor båljit e va?

– Varför tog du dig till med att köra ner dit med traktorn, då du visste hur vattensjukt det var?

– Hondan hevä se i vattni, fast ho kallt e sko va.

– Hundarna kastar sig i vattnet, fast hur kallt det skulle vara.

– Dem heevd se i na öödi, tå dem byra me farmasi.

– De försatte sig i elände, när de började med farmverksamheten.

– Vart ha do hivi saxin? Ja hittar it on naa.

– Vart har du (för)lagt saxen? Jag hittar inte den.

– Hev iide na liiti mat no så vi fåå far!

– Häv in lite mat nu så vi får åka!