Månadsarkiv: juli 2012

Boijjin

Jag har ett blombord vars botten har böjt sig av tyngden från blommorna och säkert också av vattnandet som skvättter över ibland.Bordet står i uterummet och tjänar sitt syfte även om skivan under blommorna ha vaali boijjin.  Två gånger i sommar har blommorna dessvärre stått på golvet på morgonen, då skivan helt enkelt fallit ner genom öppningen.  Vi får nog be någon att fixa en ny bottenskiva.

Bifogar bilder på det ålderstigna bordet.

Bräder, väggar och till och med tak  kan också vara boijjin och det brukar inte vara ett gott tecken.

 

 

Annonser

Syltar ihåop elo keevar ihåop

Så här i  syltningstider kom jag att tänka på den överförda bemärkelsen av syltar.

Om någonting syltar ihåop faller det samman. Det kan vara  en konstruktion eller grej av något slag, som ger upp och syltar ihåop och blir oduglig.

Synonymt kan man  använda keevar ihåop.  Ett gammalt trädgårdsbord keeva ihåop häromdagen och fick kasseras.

Edit: Nu senare kom jag på att keev möjligen kan ha kommit in i dialekten med hemvändande amerikafarare. Cave in betyder ju att ramla ihop eller sjunka ihop.

Man kan också sylt stråmppona, men kanske inte just idag när det är värmebölja och åska i luften.  Det brukar för det mesta  vara frågan om yllestrumpor som kan hasa ner ända till fotknölarna. På bilden sylta såckan.

Sylman å sollit

Nu när vi äntligen fått en värmebölja kan man råka ut för sylman.  Händer och fötter kan  vaal sollin och behöver höjdläge och svalka för att repa sig.  Om man råkar stuka foten kommer den också att bli sollinSylman är alltså svullnad och solliga händer är svullna.

Man kan också skylla på sylman om man råkat lägga på sig något extra kilo.

Varken sylman eller sollit är numera i aktiv användning.

Dovin å dånjin

Steg upp lite onödigt tidigt idag och känner mig forfarande lite dovin, alltså inte riktigt vaken och alert.  Man kan också vara dovin om en sjukdom ligger på lur och man känner sig lite låg och småtrött.

Dånjin har lite samma betydelse och skillnaden mellan dovin och dånjin  är inte helt klar för mig.  Man kan vara dånjin dagen efter ett stort arbetsbeting, lite seg och utmattad i kroppen, man går liksom på sparlåga.  Likaså dagen efter ett party som dragit ut fram på småtimmarna, även utan alkoholintag.

Vad har ni för erfarenheter av att vara dovin eller dånjin?

Gröödanhold

Fortsätter på temat hold, men nu i en helt annan betydelse.  Om man har en sjukdom eller skada brukar man stanna hemma en tid för att grööd se, alltså kurera sig.  Gröödanhold kan komma på tal ifall man har ett sår som ska läka eller ett benbrott som ska växa ihop.  Har man bra gröödanhold blir man fortare frisk och det brukar sägas att vissa människor har bättre gröödanhold än andra.  Själva ordet hold syftar på hull i det här sammanhanget.  Bra gröödanhold är alltså bra läkkött.

Ibland brukar verbet grööd se användas i lite nedsättande bemärkelse:  ”An vil no bara  sit tär heim å grööd se”.  Underförstått att det inte behövs så lång vila.

 

 

Hold å hollit

Under efterkrigstiden och ännu på 50- 60-talet var det allmänna rättesnöret att vara försiktig med pengar. Under min uppväxt tutades vi i att vi sko va hold, alltså  sparsamma och knepp ijen bössin å it bjäär all pängar ti båodin  (knäppa fast börsen och inte bära alla pengar till butiken).

Hollit har ingenting med hold att göra, trots att själva orden liknar varandra.  När vi var på höängen å bärga och vi barn blev kommenderade att räfsa ur diken och runt ladorna skulle det göras hollit.  Det innebar att allt hö skulle bort och  arbetet skulle göras noggrant.

På den googlade bilden  finns en räfsa av den typ vi använde.

Plosoran

Det finns många slags plosorar, allt från små pluggar till stora påkliknande tingestar.  Gemensam nämnare för plosoran är att de ska täppa till en hålighet.

Häromdagen tillverkade vi på villan några upphängningsanordningar i äkta Ernst Kirchsteiger-stil.  Till detta användes vedhalvor i passlig längd vilka  hyvlades raka på ena sidan och sedan behövdes ett antal plosorar att hänga galgar eller kläder på.  Plosoran tillverkades av inköpta kvastskaft som sågades i lämplig längd och borrades in i vedhalvorna.

Resultatet syns på bilden och det ser åtminstone stadigt ut.