Kategoriarkiv: Uncategorized

Sjirvlo

– E va bara in liitin åostsjirvlo kvaar tå ja öppna fypackninjin.

– Det var bara en liten ostkant kvar då jag öppnade förpackningen.

2016-06-06 19.33.41

Som tur var hade jag köpt en ny ost, så jag behövde inte äta bara bröd i kväll.

Sjirvlo kan också användas om en stenskärva – in steinsjirvlo. Om ett glas går sönder kan det också ligga glaassjirvlor på golvet.

Sjirvlo börjar vara föråldrat i vår dialekt, så numera blir det väl mest det modernare sjärvo eller rentav bita i stället.

Laokkoryyssar å aadär handilsgobbar

I min barndom var det ännu vanligt att det kom en del handilsgobbar som bjöd ut allehanda varor.  Vi brukade prata om laokkoryyssan som ursprungligen kom från Östkarelen.  De hade alla möjliga tarvting i sin ryggsäck.  De kom till fots eller eventuellt  po vilsåpee.  Deras klädsel var ganska anspråkslös, för att inte säga slarvo, och kanske därför kunde någon få höra att dem såå uot såm in låokkoryyss.

Här i kusttrakterna brukade också handilsgobbar från Kyro komma med blecktjäreldär.  Det handlade om bleckembar,  plåtfat, kannor och diverse småföremål av metall till hushållet.  I synnerhet vatoembar å mjölkembar var bruksvaror som vart bönklo (blev buckliga) och skulle förnyas ibland.

Andra handilsgobbar kom med borstar av allehanda slag.  Som jag minns det brukade de vara välkomna, för borstar var bruksvara som skulle förnyas mellan varven.  Diskbåstan, råotbåstan, vispin å såopbåstan här nedan kom till användning varje dag.

diskborsterotborstevispkvast

Riskvastar för bråovin (trappan) och fähuset – föuskvastan – gjorde man själv .  Här hittade jag en länk som visar hur man gör en sådan.

http://vetamix.net/video/matta-kvast-av-bj%C3%B6rkris_1619

Senare började också andra handilsgobbar eller kvinnor komma ti gååls.  Det fanns övervägande textilier i deras kappsäckar. Vissa av dem kunde vara rätt så påstridiga om det inte såg ut att bli någon affär.  Sådana var inte särskilt välsedda i gårdarna.

Stabban

De gamla bondstugorna värmdes upp med ved och då hörde vedhuggning till rutinerna.  Numera är det däremot inte så vanligt att hugga ved varje dag, då nya, bekvämare värmekällor tagit över. Många har ändå vedeldad bastu på villan eller hemma i huset, så vedhuggning är inte en helt obekant syssla.  Det är just då som man behöver in stabba att lägga klabben på. Den ska vara rejält tilltagen, så den håller ett bra tag.  Yxan gör synliga märken i stabban vid varje användning.

stabban

Vi använder ordet i ett gammalt talesätt också:  Ti legg hovo po stabban.  

– Ja har it jåort naa, ja kann fast legg hovo po stabban.

– Jag har inte gjort någonting, jag kan fast lägga huvudet på huggkubben (för att bevisa min oskuld).

Hald parållin

– Ja tjööft in ny T-pajto, men fo sii åm on haldär parållin naa.

– Jag köpte en ny T-skjorta, men få se om den håller passformen.

Vi känner ju alla till problemet med kläder som inte ens klarar första tvätten, utan vaal lika breid såm dem e lang.  De blir alltså breda och oformliga – uotan paråll.

Hade nästan glömt uttrycket hald parållin, som mamma ofta brukade använda.  Inte heller har jag hört någon annan använda det på senare tid.  Numera säger vi väl bara att kleenin mista passfårmin elo vaal slatro.

På bilden ett utmärkt exempel på en pajto såm ha mista parållin.  Sonen brukar alltid skämtsamt påpeka åt sin far att den borde kastas bort.  Varpå han svarar:  Ja haa nåo ein til …

2015-09-07 20.34.31

Pissliin

Denna sommar finns det en hel del avsnitt i åkrarna som är ganska nödvuxna, vilket gör det lätt för olika ogräs att ta över.  I närheten av mitt hallonland finns det i sommar massor av  pissliin, som är vårt ord för åkerspergel eller alternativt åkerspärgel.  Detta  ogräs lär trivas bäst i jord med lågt pH-värde, dvs. sur jord.

Pissliini har antagligen fått sin benämning av att det luktar lite fränt.  Blommorna är vita och små och bladen trådsmala och lite köttiga.

2015-08-10 10.19.34

 

 

Snoålkoti

Vi åt fattiga riddare med glass och jordgubbar i går kväll och gissa vem som va snoålkoti. Hunden förstås, för bröd i alla former är hans passion och glass är också gott, även om det är kallt.  Snoålkoti är vårt ord för en godislysten person.

Näsan så nära bordet som möjligt är en bra strategi.

Roy

Snoålkoti kan också vara en benämning i negativ bemärkelse för någon som är missunnsam som en snåljåp:

– An di snoålkoti ska no allti va öövrast å legg vantan po idi besta föst o all.

– Den där snåljåpen ska nu alltid vara i första ledet och lägga vantarna på det bästa först av alla.