– E va bara in liitin åostsjirvlo kvaar tå ja öppna fypackninjin.
– Det var bara en liten ostkant kvar då jag öppnade förpackningen.
Som tur var hade jag köpt en ny ost, så jag behövde inte äta bara bröd i kväll.
Sjirvlo kan också användas om en stenskärva – in steinsjirvlo. Om ett glas går sönder kan det också ligga glaassjirvlor på golvet.
Sjirvlo börjar vara föråldrat i vår dialekt, så numera blir det väl mest det modernare sjärvo eller rentav bita i stället.
I min barndom var det ännu vanligt att det kom en del handilsgobbar som bjöd ut allehanda varor. Vi brukade prata om laokkoryyssan som ursprungligen kom från Östkarelen. De hade alla möjliga tarvting i sin ryggsäck. De kom till fots eller eventuellt po vilsåpee. Deras klädsel var ganska anspråkslös, för att inte säga slarvo, och kanske därför kunde någon få höra att dem såå uot såm in låokkoryyss.
Här i kusttrakterna brukade också handilsgobbar från Kyro komma med blecktjäreldär. Det handlade om bleckembar, plåtfat, kannor och diverse småföremål av metall till hushållet. I synnerhet vatoembar å mjölkembar var bruksvaror som vart bönklo (blev buckliga) och skulle förnyas ibland.
Andra handilsgobbar kom med borstar av allehanda slag. Som jag minns det brukade de vara välkomna, för borstar var bruksvara som skulle förnyas mellan varven. Diskbåstan, råotbåstan, vispin å såopbåstan här nedan kom till användning varje dag.
Riskvastar för bråovin (trappan) och fähuset – föuskvastan – gjorde man själv . Här hittade jag en länk som visar hur man gör en sådan.
http://vetamix.net/video/matta-kvast-av-bj%C3%B6rkris_1619
Senare började också andra handilsgobbar eller kvinnor komma ti gååls. Det fanns övervägande textilier i deras kappsäckar. Vissa av dem kunde vara rätt så påstridiga om det inte såg ut att bli någon affär. Sådana var inte särskilt välsedda i gårdarna.
I morgon har jag tänkt ställa till med lite bakning. Ja ska legg åpp in brööbakst. In brööbakst är samma som en bröddeg. Förr i tiden gjorde man stora brööbakstar i deigtråg (degtråg) av trä. Det fanns ju inga maskiner, utan man knådade för hand. Det tog hela dagen i anspråk innan allt var klart.
De gamla bondstugorna värmdes upp med ved och då hörde vedhuggning till rutinerna. Numera är det däremot inte så vanligt att hugga ved varje dag, då nya, bekvämare värmekällor tagit över. Många har ändå vedeldad bastu på villan eller hemma i huset, så vedhuggning är inte en helt obekant syssla. Det är just då som man behöver in stabba att lägga klabben på. Den ska vara rejält tilltagen, så den håller ett bra tag. Yxan gör synliga märken i stabban vid varje användning.
Vi använder ordet i ett gammalt talesätt också: Ti legg hovo po stabban.
– Ja har it jåort naa, ja kann fast legg hovo po stabban.
– Jag har inte gjort någonting, jag kan fast lägga huvudet på huggkubben (för att bevisa min oskuld).
– Ja tjööft in ny T-pajto, men fo sii åm on haldär parållin naa.
– Jag köpte en ny T-skjorta, men få se om den håller passformen.
Vi känner ju alla till problemet med kläder som inte ens klarar första tvätten, utan vaal lika breid såm dem e lang. De blir alltså breda och oformliga – uotan paråll.
Hade nästan glömt uttrycket hald parållin, som mamma ofta brukade använda. Inte heller har jag hört någon annan använda det på senare tid. Numera säger vi väl bara att kleenin mista passfårmin elo vaal slatro.
På bilden ett utmärkt exempel på en pajto såm ha mista parållin. Sonen brukar alltid skämtsamt påpeka åt sin far att den borde kastas bort. Varpå han svarar: Ja haa nåo ein til …
Denna sommar finns det en hel del avsnitt i åkrarna som är ganska nödvuxna, vilket gör det lätt för olika ogräs att ta över. I närheten av mitt hallonland finns det i sommar massor av pissliin, som är vårt ord för åkerspergel eller alternativt åkerspärgel. Detta ogräs lär trivas bäst i jord med lågt pH-värde, dvs. sur jord.
Pissliini har antagligen fått sin benämning av att det luktar lite fränt. Blommorna är vita och små och bladen trådsmala och lite köttiga.
Vi åt fattiga riddare med glass och jordgubbar i går kväll och gissa vem som va snoålkoti. Hunden förstås, för bröd i alla former är hans passion och glass är också gott, även om det är kallt. Snoålkoti är vårt ord för en godislysten person.
Näsan så nära bordet som möjligt är en bra strategi.
Snoålkoti kan också vara en benämning i negativ bemärkelse för någon som är missunnsam som en snåljåp:
– An di snoålkoti ska no allti va öövrast å legg vantan po idi besta föst o all.
– Den där snåljåpen ska nu alltid vara i första ledet och lägga vantarna på det bästa först av alla.
Det har regnat mera än normalt i maj månad – hittills mera än 40 mm. De facto har vi enligt Metereologiska institutet haft den regnigaste majmånaden sedan 1961. Man behöver bara se sig omkring lite för att se vattenfyllda diken överallt och på en del åkrar har det varit siian sjöö.
Siian sjöö innebär tillfällig översvämning på ställen som annars brukar vara torra. År 2004 hade vi en stor översvämning i Vörå, då både Vörå å och Kimo å svämmade över sina bräddar och ställde till med stor förödelse för folk som hade sina hus i närheten. Det var siian sjöö i Rökiö och man kunde paddla genom allén mot Norrvalla. Här i Kaitsor såg jag när ett par skolpojkar hoppade från riksåttan ner i tunneln och tog sig ett dopp i det djupa vattnet.
Vi får ju hoppas att regnet tar slut nu, så bönderna kommer sig ut på åkrarna och kan fortsätta med plantääninjin (såningsarbetet). Pääronlandi väntar också på tjänligare väder, så vi får setona i jåolin.
Bilden är från Rötji i augusti 2004.
När jag tittade på programmet Mästarnas mästare dök uttrycket i rubriken upp i minnet. I senaste avsnitt visades den kvinnliga travkusken Helen Johanssons karriär upp i en filmsnutt. Hon blev historisk, när hon 1995 blev den första kvinna att vinna det prestigefyllda travloppet Prix d’Amérique i Paris med den legendariska hästen Ina Scot. Hästen vann under sin karriär 31 lopp i rad.
Helen Johansson överraskade alla namnkunniga travkuskar och gick förbi med spurtkanonen Ina Scot på upploppet. De andra fick togg smoått, vilket naturligtvis betyder att de fick lov att ge sig.
Klipp från loppet på YouTube här:
Vi kan använda talesättet i vardagliga situationer också. Exemplet kunde vara taget inför en fotbollsmatch:
– No ha vi bistemd ås ti tjemp fy vinst, så dem kåmbä nåo ti fo togg smoått i kveld.
– Nu har vi bestämt oss att kämpa för seger, så det kommer nog att bli åka av för dem i kväll.
– An konna katjeesin så braa, så e kåm bara såm uor in pelsärm.
– Han kunde katekesen som rinnande vatten.
– E vart it hellräin, e kåmbär bara såm uor in pelsärm
– Det blev hällregn, det regnar som om himlen vore öppen.
Talesättet ovan är väldigt gammalt och härrör från den tid när det var vanligt med fårskinns- och kalvskinnspälsar. Ordagrant betyder det att ”det kommer som ur en pälsärm”, vilket antyder att strömmen är strid.
Gamla talesätt och dialektord 