Göuttjin

Det har varit mycket kokkoo, kokkoo i omgivningen runt villan här på försommaren.  Det är svårt att veta om det är samma göukk som ”kokkar” hela tiden eller om det finns flera.  Så gott som dygnet runt har lätet pågått, men de senaste veckorna verkar det ha avtagit.

Som bekant är det inte så lätt när man är liten att veta hur man säger vissa ord på standardsvenska.  Min mamma brukade berätta att hon hade problem med just göuttjin.  Lärarinnnan frågade vad det var för fågel som hade hörts på skolgården och mamma markerade ivrigt och svarade:  ”Det var guukken.”

Det är sällan man ser göuttjin, så jag sökte en bild på wikipedia.

Annons

Rygghaldi

Ser att ett par bloggvänner fått problem med ryggen, vilket inte alls är kul.  Speciellt inte om man blir sängliggande.  Möjligen kan det handla om ryggskott, som är ampert när det pågår.  Förr brukade vi benämna det rygghaldi, dvs. håll i ryggen.  Vi kunde också ha haldi i siidon, vilket är samma som håll i sidan.  Stickningona i siidon är en annan gångbar benämning.

Ischas har vi ändå ingen egen benämning för.  Jag minns att en kvinna i granngården fick just ischas en sommar när jag var barn och jag satt ofta där och samspråkade med henne.  Hon orkade hålla humöret uppe fast hon låg till sängs, för hon var en skryyp natur.

Vi kan också ha in stynjo i ryddjin, vilket innebär smärta på en speciell, avgränsad punkt i ryggen.  Såm po in fämpenn millan skoldäblaadin kunde man säga.  Det är en mildare form av ryggåkomma, som brukar gå att leva med.

Hoik

– Hoik (til) tå do e fäädi!

– Ropa till när du är klar!

– Hondin hoikka til tå an vila in.

– Hunden skällde till (en gång) när han ville komma in.

När vi hoikkar är det ett kort rop med hög ton för att påkalla uppmärksamhet.  Antagligen är det ett lånord från finskans huikata med samma innebörd.

 

Hyss åpp

– Iiss it hyss åpp an na meir no, an vaal jo så gäälin!  

– Ids inte hetsa upp honom mera nu, han blir ju så tokig!

Exempelmeningen kan gälla hunden, som är lätt ti hyss åpp.  Det behövs bara att vi med ett speciellt tonfall säger:  ”Vem kåmbä no”?  Då går han igång med detsamma och skäller till.

– An jä jo va som helst tå dem hyssar åpp an.

– Han gör ju vad som helst när de anmanar/retar /jagar upp honom.

Meningen ovan kan gälla en ”kompis” som man på ett gement sätt driver med.   Man hetsar eller bråkar med någon i akt och mening att få denne att göra något speciellt, som man inte vågar göra själv.

Åohåksin

Inför messåmarin är det mycket som ska bestyras och inhandlas.  När jag var och handlade mat igår kunde man tro att kristider var i antågande.  Det var så mycket folk po båodin (butiken), så det knappt fanns en kärra ledig.  Alla yrde vi omkring med flackande blick och plockade i kärrorna, medan vi skyndade vidare i gångarna.  Allt emellanåt blev det stopp, då vissa alltid envisas med att stå med baken ut och på bästa fotbollsmaner täcka hela mjölkskåpet.  Brukar alltid påminna mig själv om att så ska jag absolut inte börja göra.

I vanliga fall brukar jag inte ha någon lista med till butiken, men vid större helger är det ett måste.  Det är nämligen lätt ti vaal åohåksin i trängsel och allmän yra.  Trots listan lyckades jag glömma att ta matolja ur hyllan och det håksa jag på först vid kassan.  Blev tvungen att springa och hämta den medan flickan i kassan räknade.  Man kan tänka sig hur trötta kassörskorna blir på alla åohåksin tjärngor som sinkar dem i arbetet, speciellt dagen före messåmarin.

Om man e åohåksin och helt glömmer någon viktig vara,  blir det för oss som bor i utbyarna en ny resa åpp ti såoknin eller i yttersta nödfall ABC, som har öppet nästan jämt.   Åohåksin sammanfattar behändigt i ett enda ord att man är glömsk, obetänksam och tankspridd.

Ståoras

Det lönar sig sällan ti ståoras.  VM i fotboll har rullat i gång med en hel rad stjärnor som ska upp till bevis.  När matchen drar igång räcker det inte med gamla meriter, utan man ska leverera på beställning.  En av stjärnorna som brukar ståoras är Portugals Ronaldo.  Han lever högt på sina suveräna prestationer, men det syns också tydligt att han gillar att visa upp sig.   Han vill nog  framstå som lite av kvinnornas favorit med ett polerat utseende och muskler tränade till max.  Tyvärr har han dragits med skador de senaste veckorna och det blev platt fall i första matchen.  Inga mål och knappast en prestation han kan ståoras över annars heller.

Men det är inte över än och vem vet – kanske drar han in en av sina berömda frisparkar och ser till att Portugal går vidare från gruppen.

Det är inte bara idrottsmän som kan ståoras, utan det finns alltid sådana som ska lååss va naa!  Skrytsamma personer har väl aldrig varit särskilt populära och om man ståoras framhåller man sig själv och är skrytsam.  Vi kan också säga att dem e ståo påå se.

Här har vi Ronaldo efter en lyckad prestation i kvalmatchen mot Sverige.

Prigaffil

– E gaar it ti fo lööst e, ja måst hav in prigaffil!

–  Det går inte att få loss det, jag måste ha någon sorts verktyg.

Tidigare har jag skrivit om piksolan och skillnaden mellan in piksol och en prigaffil är inte stor.  Som jag uppfattar saken är en prigaffil en nyttogrej, ett verktyg av något slag.  Det behöver inte vara en grej som uttryckligen är ämnat för saken, men med den klarar man i alla fall uppgiften.  Det kan vara en bordskniv som öppnar en låda som kärvar eller en skruvmejsel i lämplig dimension i stället för ett fönsterhandtag.   Prigaffilan kan vara lite allt möjligt, men det är absolut inte ett specialverktyg.

Man brukar ju skämtsamt säga att kvinnfolk inte är så nogräknade med vad de nyttjar som verktyg, så kanske är det vi som använder prigaffilan mest.  Man får ju it va råålöös (rådlös).

Patt me brandstakan

Den finska sommaren är nyckfull.  Ena dagen är det varmt och soligt och nästa dag piskar en ilsken nåolanvind (nordanvind) upp vitvågor på sjön.  Lite otippat ändå, att man får stå och patt glöödin i spisen på villan i mitten av juni.  När elden har brunnit ut gäller det att röra om och breda ut glöden, det kallar vi pattasi.  Man slår lite lätt med brandstakan (eldgaffeln).  När det inte syns någon låga alls kan man stänga spjället.

Då jag var barn brukade jag patt päärona med gaffeln innan såsen hälldes på.  Senare fick vi lära oss att det var ofint ti patt päärona, man skulle bara skära potatisen i bitar i stället.  Det tog sin tid att vänja sig av med pattasi.

Edit:  Blev flera kalla dagar, så nu har jag en egen bild av glödbädden som ja ha patta.

I all vääd

– Sådee ha vi jåort i all vääd.

– Sådär har vi alltid gjort.

– Vi ha havi kattona i all vääd.

– Vi har haft katter jämt.

Fåltji ha plåcka bärin i all vääd, men no byr e tasmas oåv.

– Folk har plockat bär genom (i) alla tider, men nu börjar det bli sämre med det.

I all vääd är ett användbart uttryck, som fortfarande är gångbart i stället för jemt, allti eller alla tiidär.

 

Vifso

Det har väl knappast undgått någon, att ett nytt kungligt dop ägt rum i Sverige.  Prinsessan Madeleines dotter fick i samband med dopet namnet Leonore.

Vid högtidliga tillfällen har kungliga flickebarn ofta  in vifso i håret.  Så också Leonores kusin, kronprinsessan Victorias dotter Estelle.  I min barndom var det brukligt att även icke kungliga flickor hade vifsona i hååri.  Det kan man se på foton från den tiden.  Jag hade också in vifso,  eller som vi numera säger en rosett på ett foto när jag var i tvåårsåldern.

På bilden kan man se Estelles vifso under Leonores dop.