Månadsarkiv: januari 2015

Breebislååning å panääning

I dag när jag körde hem efter jobbet passerade jag en uthusbyggnad under uppförning.  Det är inte så vanligt att man gör den sortens arbete utomhus vid den här tiden på året i egen regi. Man har alltså spirat upp byggnaden från grunden och nu får man anta att brädfodringen tar vid.  Eller breebislååninjin som vi kallar det.  Ganska logiskt ord; man beslår väggarna med bräder.

Förr  i tiden skulle det vara ribbor utanpå breenin, men numera är det ofta någon sorts panel.  Antingen stående eller liggande.

Inomhus kan man också använda sig av panel.  Halvpanel har av gammalt varit vanligt i kök.  Det brukade vi kalla för panääning tidigare.  Nu kan det nog hända att det inte är så många som förstår, om jag börjar föreslå ett byte av panääninjin.

Detaljbild på panääninjin i vårt kök.

2015-01-29 16.46.53

Gaa fron gåål å grond

– Dem kåm se po åobistånd å fig gaa fron gåål å grond.

– De kom sig på obestånd och var tvungna att sälja hus och mark/lämna hus och hem.

Talesättet är så gammalt, att knappast någon använder det mera.  Ordagrant betyder det att från gård och grund, vilket också förekommer som uttryck i standardspråket.  Man kan stöta på det i äldre litteratur.  Med grunden avses marken eller fastigheten där gården är belägen.

Knådot

– E va knådot föör idaa.

– Det var tungt före (tungfört) idag.

Det är nästan på gränsen till bliidon (blidföre) och då det är dåligt plogat, blir det lite jobbigt att ta sig fram.  Det biter inte så bra, utan det knådar under fötterna.  Ibland kan vi säga att e je slåbbot föör, men då är det möjligen ännu tjockare och moddigare underlag.

Slåbbot var det verkligen igår när man skidade sprinten i Rybinsk.  Skidskorna syntes inte ens, när åkarna kom plöjande genom snömodden.  Men skidåkarna är ju så vältränade så de kom ändå forsande på upploppet, även om det var lite skillnad jämfört med normalföre.

Bild på dagens före.  Liksom på hunden som älskar ti toldä se  i snön.  Det blåaktiga ljuset på bilderna beror på att dagsljuset höll på att avta, även om det i verkligheten kändes som normalt dagsljus.

2015-01-25 15.40.352015-01-25 15.19.23

Ta taftin i e

– Åm an it lagar e me oåning fron byrjani fåår an an ta taftin i e sidan.

– Om man inte gör det med ordning från början, får man ta itu med saken senare.

– Dem må no ta taftin i e no tem såm ha stelld til e!

– De som har ställt till det må nu reda upp saker och ting!

Min mor brukade använda talesättet ovan, när det var något som hade blivit dåligt skött.  Det hade kanske blivit på hälft med trädgårdslandet, som vi barn så ambitiöst anlade på våren.  Ogräset växte högt och de späda morotsplantorna syntes knappt alls.

Det kan förstås också handla om större frågor som an måst ta taftin i.  Exempelvis på jobbet eller inom politiken.

Vamb

Ordet vamb kom för mig då jag läste en annan blogg häromdagen.  Han skrev om uttänjd magsäck efter julens utsvävningar och så känns det väl för de flesta.  Vambin ha vaali stöör.   Magen har alltså ökat i omfång.

Vambin är ett gammalt dialektord för magen.

– Dra in vambin så ja slippär åm!

– Dra in magen så jag kommer förbi!

Vambin som benämning på magen förekommer knappast mera, utan nu är det bara magan i stället.  Likheten med ordet våm är ju slående.  Våmmen är ju en av kons fyra magar.

Lilla Fridolf får illustrera en man me ståor vamb.

Lilla Fridolf

E va naa sidan he

I anslutning till föregående inlägg om överdriven shopping kan uttrycket i rubriken passa in. Man brukar ju lite skämtsamt påstå att kvinnfolk  gömmer undan sina nya inköp för att ta fram dem långt senare.  På makens fråga om frun har ny kappa kan hon då nonchalant svara:

– Nää, e je naa sidan ja tjööft denhär.

– Nej, det är länge sedan jag köpte den här.

Nu mitt i vintern är det trevligt att titta på fina sommarbilder.  Då kan vi också konstatera:

– Ja, e va naa sidan he, såm vi sat po bryddjon mitt i nattin.

– Ja, det var tider sedan det, då vi satt på bryggan mitt i natten.

Varifrån naa kommer in i vårt uttryck kan man undra.  Det är ändå  ett välkänt faktum att naa, med grundbetydelsen något är ett behändigt förstärknings- eller utfyllnadsord för oss.

Bilden är från midsommaren 2013. E va naa sidan he.

23.6.2013 013

 

Sta nain po råmppon

–  It kan to let dem jär ho såm helst.  Do måst sta dem po råmppon!

– Du kan inte låta dem göra hur som helst.  Du måste hålla dem kort!

– An måst by sta on po råmppon, tå on fäälas å handlar åpp allt va an fytjeenar.

– Han är tvungen att börja hålla henne på mattan, då hon ideligen kör omkring och handlar för allt vad han förtjänar.

På något sätt får jag en bild i huvudet när jag hör ovannämnda talesätt:  Någon står på kattens svans för att hindra den att rymma.  Jag vet inte alls om det har med verkligheten att göra, men svansen (råmppon) verkar vara i alla fall vara i fokus.