Nåok

I diskussionerna häromdagen dök ordet nåok upp i en betydelse som inte används så ofta mera.

Sverige tog sig som bekant till kvartsfinal i VM.

– Nåok, vem sko ha tråodd he?

– Ingalunda/inte i denna världen,  vem skulle ha trott det?

Ett annat exempel:

– Ja ska sluot skåolan å fa ti Thailand å arbeit.

– Nåok, e vaal it naa he!

– Jag ska sluta skolan och åka till Thailand och jobba.

– Kommer inte på fråga, det blir inte av!

I stället för nåok kan vi säga it jär i väädin

Sedan finns ju så klart den vanliga betydelsen av nåok.

– Ho leng ska do hald åpåå i kveld? By do it fo nåok?

– Hur länge ska du hålla på i kväll? Börjar du inte få nog?

Undrar hur pass vanligt det är med nåok i den första betydelsen. Kanske det är bara i Vörå som det används.

 

 

 

 

 

 

Annonser

Möukk

Ordet möukk kom upp i en diskussionsgrupp och då märkte jag att det var ett ord jag missat att behandla här. Det kan vara både verb och substantiv, men lite svårt att återge i standardsvenska. På något vis har jag för mig att det handlar om en man, även om kvinnor kan uppföra sig på liknande sätt.  Uppfattas som ett original, fåordig och lite tvär.

– Veit i va idee e fyr in möukk såm båkar åpåå fy se sjölv ront stogon å knafft praata naa.

– Vet inte vad det där är för en enstöring/ett original/ensling som går omkring för sig själv runt stugan och knappt pratar med någon.

Ondra va an möukkar åpåå me tidee i stogon, tå it an syns naa lame na fålk.

– Undrar vad han håller på med/sysslar med där i stugan, då han inte visar sig ute bland andra människor.

 

Kaal se

Det var länge sedan jag hörde kaal se användas, men mitt i allt var det jag själv som sade det åt hunden häromdagen. Till saken hör att våra hundar älskar att simma, så pälsen är våt mest hela dagarna.

– Måst do ligg a kaal de i sandin tå do ha sima?

– Måste du ligga och tumla/vända dig i sanden när du har simmat?

Kombinationen våt päls och sand blir ju inte så bra, när han vill komma in sedan. Här på bilden har han torkat upp och vilar i soffan på villan.

Annars var det mest barn och tonåringar som beskylldes för att dem kaala se.

– An pa ligg å kaal se i senjin enda til middaain.

– Han brukar ligga och vända sig/gona sig i sängen ända till mitt i dagen.

Ett annat ord som ligger nära i betydelse är beel se.

 

 

 

Mondääning

För sisådär femton år sedan visste knappt någon vad outfit betyder, medan ordet numera har införlivats nästan helt i svenska språket. Mycket tack vare modebloggarna. Förr hade vi betydligt enklare ord i sammanhanget: klädsel, utstyrsel, stass eller mundering.

Mundering eller mondääning är alltså ordet för dagen. De senaste dagarna har bjudit på låga temperaturer och regn, så mondäänjin för min del har sett ganska märklig ut. En tunn dunjacka och bekväma mjukisbyxor har kombinerats med regntåliga plastsandaler för att undvika skobyte vid varje utgång med hundarna. Gummistövlar är överkurs, det är ju ändå sommar …

Ytterligare ett par exempel på användningen av ordet:

– Men va haar on fy mondääning poå se riktit? Langkleeninjin å gommitåssona?

– Men hur är hon klädd egentligen? Långklänning och sneakers?

– Nåjaa, no haa vi foll mondääning, tå vi ska uot i skåojin i räini!

– Nåja, nu har vi full mundering, då vi ska ut i skogen i regnet!

 

Slengankleenin, gangkleenin, vadaskleenin å betäkleenin

Vi hade en diskussion på Facebook angående benämningar på kläder, och bruket verkar vara olika beroende på dialekt. Vadaskleenin är väl alla överens om, det är sådana man byter om till efter jobbet eller som används i arbete utomhus. Betäkleenin tar man på sig då det bär av till någon tillställning, som kräver kostym och fin klänning.

Sådana kläder som vi tar på för att åka till butiken eller liknande kallade vi förr till slengankleenin. Numera är det kanske betä vadas elo gangkleen. Så här kunde det låta:

– Ja kan it ha den hää ti betäkleening na meir, men on dågä bra ti slengan.

– Jag kan inte ha den här som finklänning mera, men den duger bra som gångkläder.

Jag kan tänka mig att slengankleenin som benämning härrör sig från att man snabbt slängde på sig lite bättre, rena kläder, när något ärende bland folk skulle uträttas.

I diskussionen dök det också upp en annan benämning som jag inte kände till i vörådialekten, nämligen rippankleenin eller rippan i samma betydelse som slengan.

Rippasi känns ju igen, men inte just när det gäller kläder.

Paadäband

Nu då jag blivit pensionär har jag gott om tid att åtgärda sådana sysslor som blivit försummade genom åren. Sålunda införskaffade jag en inplastad förpackning med paadäband. Tror att de var på metervara senast jag köpte sådana för något decennium sedan.

Det var en del handdukar som skulle få nya hengarar (hankar). Hur irriterande är det inte att ta fram en ny handduk för att upptäcka att den är utan hengar. Sysslan tog inte särskilt länge alls, jag hade väl cirka tio stycken att sy fast nya paadäband i. Själva ordet är nog bortglömt för den yngre generationen, men någonstans i bakhuvudet fanns det gömt hos mig. På förpackningen står att produkten numera benämns kantband.

Bifogar en bild på några av handdukarna.

20170206_121307

Ettjuolsvintrin

Började fundera på hur konstig vinter vi haft i år, med temperaturer runt noll och ibland flera plusgrader. Ingen snö i januari alls, vilket hör till ovanligheterna. Ettjuolsvintrin brukar vara snörik och kall. Ordet är gammalt och syftar på vintermånaderna efter jul. Undrar hur många ungdomar som ens skulle förstå det gamla ordet.

– Ettjuolsvintrin kan man gangor va strang.

– Det kan ofta vara sträng köld under månaderna efter jul.

– Po ettjuolsvintrin vaal e i alla fall lengä dagar vartett e liidär.

– Under januari/februari/mars blir dagarna i varje fall längre vartefter det lider (mot vår).

Denna bild är tagen i Hellnäs sista dagarna i december. Sundet är I alla fall snötäckt.

dimma-i-hellnas-28-12-2016-img_3392

12.1 såg det ut så här i hamnen.ovader-12-1-2017-img_3498