Kategoriarkiv: Småord

Naati

Det finns en del småord i vår dialekt som används så pass ofta att man inte tänker på vad de betyder egentligen. Naati hör till dem. Ordagrant är naati vår motsvarighet till något eller någonting, men används som förstärkningsord.

– E va naati mytji fålk tå dem öppna andi nyy afäärin.

– Det var väldigt mycket folk när det var öppning i den nya affären.

– E va naati bra tå ni konna kåm!

– Det var jättebra att ni kunde komma!

– Nåo va e naati öödi tå dem sko hev se i åolyckon!

– Det var nog ett elände då de hamnade i olyckan!

Tidigare ha jag behandlat naa som förstärkningsord och utfyllnadNaati är ett närbesläktat ord.

Annonser

Nåok å nåov

–  Ja fig nåok, så ja jig heim!

– Jag fick nog, så jag gick hem!

–  Nåok, it kan do fol tråo ja sko ga å sej na toko!

– Nej, ingalunda kan du väl tro att jag skulle säga något sådant!

Som framgår av exemplen har nåok två olika betydelser.  Den förstnämnda här ovan är fullt gångbar i dialekten ännu. Nåok i betydelsen ingalunda börjar falla bort, men vi äldre kan ännu hitta rätt sammanhang för ordet.

Nåov är mera ett förstärknings- och utfyllnadsord.  Det kan till och med bli två nåov i samma mening:

– Nåov tråo ja e gaa braa ja, nåov.

Nog tror jag väl det går bra.

– Vi kåmbå vel nåov ot måros tå.

– Vi kommer väl (nog)  imorgon då.

 

Tärt

– No sitä do jär å ventar tärt ja kåmbär!

-Nu sitter du här och väntar tills jag kommer!

-An mått jo hald påå tärt e vaal fäädit.

-Man måste ju hålla på tills det blir färdigt.

Det lilla ordet tärt är på utdöende och i stället använder de flesta tills i stället.    I vissa byar i vår kommun användes också formen täst.

Tärett

Som naturlig fortsättning på vartett kommer ett par exempel på vår användning av tärett.

– Vi henda me mytji tärett vi byra föst måot kveldi.

– Vi hann med mycket,  med tanke på att vi började först mot kvällen.

–  He va fåort laga men e vart jo tärett å.

– Det var fort gjort, men det (resultatet) blev ju därefter (sisådär) också.

Som framgår av exemplen är tärett en kortform av därefter.  Ordet ska betonas på andra stavelsen.

Ondan fyr ondan elo vartett

”Va bityydär idi pikkuhiljaa riktit?”,  löd frågan igår efter en intervju med en finsk idrottare. Nå, smååningåm, försökte jag med och började samtidigt i vanlig ordning tänka på andra möjliga varianter.  Vartett elo ondan fyr ondan kom jag på, och det är väl helt gångbara förklaringar i sammanhanget.

Undan för undan är tydligen ett gångbart uttryck även i standardsvenskan, även om man inte hör det användas så ofta.  Vartett är vår lite kortare variant av vartefter.  Andra liknande ord i vår dialekt är jedanett å tärett, vilket kan tarva ett eget inlägg senare.

Ettsåm

– Ettsåm e je fösta joni, så je e såmarin no!  

– Eftersom det är första juni. så är det sommar nu!

– It kan vi fa naa, ettsåm e räinar.

– Vi kan inte fara, eftersom det regnar.

– Ja vart fyseina, ettsåm mamm veckt it me naa.

– Jag blev försenad , eftersom mamma inte väckte mig.

Ettsåm (eftersom) är ett småord som kan användas jämsides med , fyr (att) eller täfyri (att):

e je fösta joni…

–  … fyr e räinar

– …täfyri att mamm it veckt me

 

I vintrast, i våårast å anna toko

Vi har en liten egenhet i vår dialekt att vi lägger till ett -t i slutet av uttryck som i vintrast.  Vi säger alltså också i våårast, i såmast.  Däremot ställer jag mig lite tveksam till i hööstast.  Det låter lite främmande i mina öron, det känns lite bättre med i hööstas just i det fallet.  Ibland använder vi ifjåol åm höösti/vintrin/våårin/såmarin.

Börjar fundera om de olika varianterna alltid betyder samma sak.  Om jag idag pratar om i vintrast avser jag vintern 2013-2014, men om jag säger i fjåol åm vintrin blir det ju vintern 2012-2013.  I fjåol åm höösti eller i hööstas(t) betyder just nu samma sak, alltså hösten 2013.  Det verkar bero på att det inte varit någon höst däremellan.  Håller ni med?

På samma sätt gör vi med tider på dygnet:  i mårost, i kvellst eller eventuellt i aftost.   Har för mig att i aftost har börjat falla bort numera.  Däremot finns inget i nattost, utan då blir det bara i natt.   I gåår åm nattin avser inte sistlidna natt, utan natten före den.  Tur att man inte behöver undervisa dialektala tidsuttryck, för det börjar verka lite invecklat.

Även veckodagarna får samma t-ändelse:  i löödast och i såndast avser alltså sistlidna lördag eller söndag.