Månadsarkiv: december 2014

Gråov-Vööro å åppivöössaran

Centrumborna bor åpp i såoknin eller i Gråov-Vööro , som vi också säger ibland. Möjligen kan ett litet mindervärdeskomplex hos oss som bor i utbyarna ligga som grund för benämningen.  Det kan vara att vi har ansett dem lite hööfäälo elo liiti betä smita någon gång.  Det behöver ändå inte ligga någon sanning bakom vår uppfattning, utan det är mera en känsla.  Vi har ju inte så mycket att yvas över, då det finns varken post, bank eller butik ute i byarna mera.

Människorna som bor i Gråov-Vööro  eller åpp i Vööro, kallas ibland  för åppivöössaran.   Lite tungt att uttala, men ändå lättförståeligt för en invigd.  Det är väl ändå så, att den yngre generationen börjar lämna bort dehär benämningarna.  Åpp i Vööro är fortfarande ett vedertaget begrepp.

 

Kvellsvaali å mårosvaali

– Ha ni jiti na kvellsvaal enn?

– Har ni ätit någon kvällsvard ännu?

Kvellsvaali är lätt att få till så här i juletid, då det finns mycket smått och gott i kylskåpet.  För det mesta blir det te och smörgåsar med tilltugg här hos oss.

Förr i tiden kunde kvellsvaali vara en tallrik kornmjölsgröt.  Kanske stekt sådan.  Numera finns det knappt någon som vet vad kornmjölsgröt är.  Kvellsvaali har också bytts ut mot kvellsmååli eller kvellsmatin.

Mårosvaali eller morgonmålet åt man när man kom in från föusi på morgonen.

Hittade faktiskt ett nytt recept på kornmjölsgröt med bild och allt.  Som jag minns det, brukade vi äta kåonmjölsgröitin med enbart mjölk.

Här finns grötreceptet:  http://www.letarecept.se/recept/kornmjolsgrot–90.html

kornmjolsgrot (1)

 

Kattsmali

– E vart it riktit kattsmal po lokaalin po smoåtiiman.

– Det blev ett riktigt slagsmål på lokalen fram på småtimmarna.

Man får väl anta att kattsmali har sitt ursprung i slagsmål frassar (hankatter) emellan.  Det kan gå ganska vilt till, ackompanjerat av högljutt ålvas.  Kattsmali syftar ändå på slagsmål kvinnor emellan – jämför engelskans cat fight.

Senare har innebörden av kattsmali ändrats så att det kan innefatta även andra incidenter som för med sig en del trassel.  Vår förra frass var väldigt företagsam som liten och fick för sig att klättra upp i julgranen med den följd att den välte med ett brak.  Julgransbollar och ljus flög i golvet och vatten rann ut ur foten.  He va it riktit kattsmal.  Efter det har vi alltid granen fastbunden i en krok i taket.

I år har vi en ny liten vildbasare till frass, som hittar på en hel massa hyss, så vi var beredda på det värsta vad julgranen beträffar.  Bollarna sitter högt upp och bandet i kroken är stadigare än vanligt.  Underligt nog har frassin kanppt rört granen, men alla grönväxter som står på golvet har blivit utgrävda.  Nu har de alla fått en kjol av tyg runt stam och kruka.

Bild på årets gran som saknar bollar nertill.

2014-12-22 19.54.35

Brööbakstin

Sista brööbakstin före jul blev klar i går.  Har börjat baka matbröd igen, för det är ju så mycket godare än tjööpis.  Brukar göra bakstar på en liter degspad.

Förr i tiden bakades stora bakstar med matbröd åt gången.  Det vanligaste var rågbröö och bröd av samanmala veiti (sammanmalet vete).  Bröden gräddades i stora bakouonar,  som rymde många bröd i taget.  Varmbröö var förstås godast, då man åt medan smöret smälte.  Det var sed att föra varmbröö också till granngården när man bakat.  Resten av bröden hängdes upp i taket på stänger.

Om det var ett dåligt seessåår  (sädesår) blev det inte bra bröd, utan bröden kunde falla ur taket.  Bakningsdugligheten på mjölet var dålig,  eller som man sade falltali var lågt.

Bifogar en bild på gårdagens bröd.

2014-12-22 13.16.24

Ståd å stådona

– Ståd båstan åppett veddjin elo tidee i hööni!

– Ställ upp borsten vid väggen eller där i hörnet!

Den egentliga mostvarigheten till ståd i standardspråket är stödja, men det passar inte i exemplet ovan.  Ibland kan vi i samma betydelse riit åpp båstan måot veddjin å.

Ståd kan också betyda stötta:

– Juotfårmona ska stådas åpp odentlit!

– Gjutformarna ska stödjas ordentligt!

För ändamålet måste man såga till ordentliga stådor,  dvs.  stöttor.

Även människor kan behöva stådas åpp ibland, särskilt när de blir gamla och skröpliga.  Kommer ihåg något tillfälle när Sovjetunionens gamla president Brezjnev höll tal.  På båda sidor, liksom bakom fanns folk som ståda åpp an, då han var i dåligt fysiskt skick.

 

Gränbess

Nu först när snön har fallit kom jag på att jag skulle behöva lite mossa och någon tallkotte elo nain gränbess.  Råkade se ett program, där man planterade amaryllis i en hög glasburk och dekorerade just med mossa å gränbessan.  Nåja, kanske jag kan gräva fram någon kotte i alla fall.  Och en tallkvist skulle det vara också.

När vi var små brukade vi leka med gränbessan.  Vi satte små kvistar som ben och vips blev de små husdjur.  Vi kunde bygga små kättar att ha dem i och låtsas att vi hade it föus (fähus).

Hittade bara tallkottar men det går lika bra.

2014-12-20 13.35.12

 

 

 

Badamannin

– Vem e badamannin bakåm dehä illjärasi?

– Vem är primus motor bakom dehär illdåden?

– Do ska skåd ett me andee, e je nåo badamannin he!

– Du ska se upp med den där, det är nog en riktig upprorsmakare/uppviglare.

Badamannin är ett ord som jag tappat bort ur det aktiva ordförrådet.  Det dök upp i en diskussion om gamla hyss vi gjorde under skoltiden.  I varje klass fanns det nog en och annan badaman som låg bakom det mesta.  De kunde få de andra med sig och sedan var det lätt att gå vidare.  Tidigare har jag behandlat makadanssarin som ligger nära i betydelse.