När man börjar studera olika skidstilar i världscupen och nu i VM kan man konstatera att det är ganska lätt att känna igen många po aavfektrin – alltså på sättet de rör sig i spåret. Man kan se på långt håll när Kowalczyk kommer kangland (vaggande) i spåret i sin lite kantiga, bökiga stil med yviga rörelser, speciellt i fristil. En annan kännspak åkare är Johaug med sin höga, lite stressiga frekvens.
Av de våra åker Kyllönen i elegant, kännspak klassisk stil – man känner igen aavfektrin från Kuitunens glansdagar. Saarinen har också en egen energisk klassisk åkstil, då hon liksom hugger sig fram i vägvinnande stil. Hennes aavfektär är lätta att känna igen på långt håll.
Aavfektrin går i arv och det är lätt känna igen exempelvis gångstil, hållning och gester genom olika generationer i samma släkt. Vi behöver bara titta på våra egna närmaste för att konstatera hur det ligger till.
Själva ordet aavfektär är nog på utdöende i vår dialekt, men jag tycker det är ett bra ord.
På bilden Saarinen på gång i spåret i Liberec i år. 