Månadsarkiv: juni 2013

Oåvot

Måsa-mållons inlägg häromdagen inspirerade mig till att skriva om oåvot, som kan användas på flera sätt.  Det första som kommer i åtanke är att sticka oåvot å reett, dvs. avigt och rätt.  När man klär på sig kan tröjan kåm po oåvot.  På standardsvenska tror jag det vedertagna uttrycket är att man vänder tröjan ut och in, vilket låter helkonstigt.  Man kan också ta på den med avigan ut.

En person kan också vara oåvot i arbeiti, vilket betyder att det praktiska handlaget saknas.  Om man har praktiskt handlag e man hando eller rentav slöög.

Kassikånt

Ja kan bjää de i kassikånt!  Så kunde man  säga åt ett yngre och lättare barn för att man tillsammans skulle komma sig snabbare fram.  Eller kanske bara för ros skull, för det var roligt ti sit i kassikånt.

Om man bjäär i kassikånt betyder det att man bär någon på ryggen. Undrar om man säger så fortfarande.

 

Ta kans me

No fåå do nåo ta kans me an, ja fåår it an ti lyyd naa!

Ta kans me betyder ungefär att ta tag i eller få rätsida på någon.  Talesättet användes mest angående disciplinproblem inom familjen, när något av barnen var bångstyrigt.  Uttrycket är gammalt och jag tror inte att så många brukar det längre.  Kanske inte ens förstår betydelsen.

Ibland kan vi också säga ta handin i fati i ungefär samma betydelse:  Ja fåå vel ta handin i fati me on sjölv, åm it e jälpä me na anna.  Det kan också gälla annat än personer:  An fick ta handin i fati me pängöidasi (slöseri med pengar) ti sist.  Detta sätt att uttrycka sig är fortfarande i användning.

Bäriskreemo elo sparvräddo

Trädgårdsarbete är mitt största intresse på sommaren och jag brukar inspektera mina små odlingar varje dag.  När jag kom till jordgubbslandet i går såg jag att ett par kartar hade blivit bortknipsade.  Möjligen har fåglarna redan börjat slå sina lovar runt bären, fast de inte ännu tagit färg.  Det kan också vara hunden som farit våldsamt fram.

Hur som helst borde vi börja tänka på in bäriskreemo elo in sparvräddo för att skrämma bort fåglarna.  Ett tredje ord jag hört användas är bäriskreetjo.  Brukar inte ha någon sådan, utan lita på att det går någorlunda utan.  Ibland har vi haft nät, men det är lite jobbigt att plocka bären när nätet ska avlägsnas varje gång.

Orden kan också användas om magerlagda fruntimmer utklädda i mindre smickrande klädesplagg :  On såå jo uot som in bäriskreemo i andi lang kjåoslan.

Det syns inte så bra på bilden, men den största karten är avknipsad.

Bild0432

Klöijjas

Om man vaal krankbiti (blir myggbiten) kan det börja klia eller klöijjas som vi säger.  Det har ändå inte blivit någon mygginvasion denna försommar, då det annars brukar vara besvärligast med krankan.

I maj när dikena stod vattenfyllda med massor av  mygglarver var jag lite mordisk och gick och hällde Fairy i de närbelägna vattensamlingarna vid villan.  Om den uteblivna mygganstormningen beror på det låter jag vara osagt, men värre blev det i alla fall inte.  Nu finns det inget vatten i dikena och kläckningsplatserna är begränsade.

Ordet klöijjas eller klöijjar börjar snart vara bortglömt, för ungdomar talar om att e kliiar.

Skråfyllt

Häromdagen var jag igen på en liten utflykt till min barndoms omgivningar.  Vandrade på den smala, gräsbevuxna vägen och tittade på blåbärsriset och skogen.  Var tvungen att räkna bakåt och kom fram till att det är cirka 25 år sedan mamma och jag en kall försommar planterade tallarna som syns på bilden .  Man kan konstatera att de vuxit, men också att det tar lång tid för tallar att växa sig riktigt stora.

Kommer ihåg att det var väldigt stenigt i marken och det klingade nästan varje gång vi stötte ner speti (spettet).  Det finns en hel del hällor i skogsbacken och där gick det förstås inte alls att sätta någon planta. I förgrunden syns en sådan hello.

Ibland när vi tyckte oss se en bra plats,  där det verkade finnas tillräckligt med jord, rände spettet igenom utan motstånd.  E va skråfyllt, som mamma sade.  Det betyder att det som såg ut som jord i själva verket mest bara var löv, gamla barr, stickor och bark.  I andra sammanhang har jag inte hört ordet skråfyllt, som då var helt nytt för mig.

tallplantering

 

Eelona

Sido, in eelo!  Det brukade vi säga när vi såg det lilla, snabba kräket på någon laduvägg  på höängen.  Eelona ser lite obehagliga ut, men de gör ju ingen illa.  Eelo är det gamla dialektordet för ödla.  Numera säger de flesta öödlo å öödlona.  Det fullständiga namnet lär vara skogsödla här i våra trakter.

Bild från wikipedia.eelo