Laokkoryyssar å aadär handilsgobbar

I min barndom var det ännu vanligt att det kom en del handilsgobbar som bjöd ut allehanda varor.  Vi brukade prata om laokkoryyssan som ursprungligen kom från Östkarelen.  De hade alla möjliga tarvting i sin ryggsäck.  De kom till fots eller eventuellt  po vilsåpee.  Deras klädsel var ganska anspråkslös, för att inte säga slarvo, och kanske därför kunde någon få höra att dem såå uot såm in låokkoryyss.

Här i kusttrakterna brukade också handilsgobbar från Kyro komma med blecktjäreldär.  Det handlade om bleckembar,  plåtfat, kannor och diverse småföremål av metall till hushållet.  I synnerhet vatoembar å mjölkembar var bruksvaror som vart bönklo (blev buckliga) och skulle förnyas ibland.

Andra handilsgobbar kom med borstar av allehanda slag.  Som jag minns det brukade de vara välkomna, för borstar var bruksvara som skulle förnyas mellan varven.  Diskbåstan, råotbåstan, vispin å såopbåstan här nedan kom till användning varje dag.

diskborsterotborstevispkvast

Riskvastar för bråovin (trappan) och fähuset – föuskvastan – gjorde man själv .  Här hittade jag en länk som visar hur man gör en sådan.

http://vetamix.net/video/matta-kvast-av-bj%C3%B6rkris_1619

Senare började också andra handilsgobbar eller kvinnor komma ti gååls.  Det fanns övervägande textilier i deras kappsäckar. Vissa av dem kunde vara rätt så påstridiga om det inte såg ut att bli någon affär.  Sådana var inte särskilt välsedda i gårdarna.

Annonser

4 thoughts on “Laokkoryyssar å aadär handilsgobbar

  1. bgportfors

    Vet inte varifrån ordet Laukko kommer, men vi har ett uttryck som påminner om det,nämligen laikk. ”An laikka ront i heila byyjin”- här betyder laikk att färdas.

    Gilla

    Svara
  2. PJ:s byffé – från by till fe

    Laokkoryyssan har jag inte hört talas om men förstår betydelsen och att ordet kommer från finskan. Däremot har jag hört talas om påsaryyssan vilka torde vara en annan benämning på samma kringresande försäljare en gång i tiden. Som liten gosse minns jag gåålsfarihandlaran som vi kallade dem.

    Jag brukar lyssna på programmet ”Språket” i P1 och för någon tid sedan togs ordet bro (bråovin) upp till behandling. Ordet bro (farstubro/trappa) används fortfarande i Medelpad men verkar vara okänt i stora delar av kungariket vilket kan leda till missförstånd. Ordet bro kommer från att det är en förbindelse mellan markplan och husets högre upp belägna dörr. Tidigare använde man sig bara av ett par plankor, därav ordet bro.

    Gilla

    Svara
  3. kicki53 Inläggets författare

    Påsaryyssan har jag hört någon gång också. Vi sade alltid handilsgobban om försäljarna. Tänk så olika det kan vara.

    I Sverige blir man konfunderad om vi säger att vi ska gå ut och sopa bron (bråovin). Tack för förklaringen!

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s