Ti kvääss

8 svar

Förr brukade bönderna fara med spannmålen ti kvääss (till kvarnen) för att malas till mjöl både åt  kräätjin (kreaturen) och till brödbak.  Man for med häst och gommijuulatjärron och senare med traktor.  Det kunde finnas flera kvarnar i samma såokn (socken).  I Vörå fanns Rötjikväänin och Karvsorkväänin.  Kan det ha varit så att man kunde mala brödsäd  i Rötjikväänin, men inte i Karvsor?

För att få bra bröd behövdes god kvalitet på brööseedin, dvs.  veiti (vetet) och råijjin (rågen).  Kvaliteten var beroende av vädret under sommaren och skördetiden.  Jag kommer ihåg att mommo berättade att brödet föll ner ur taket om falltali (falltalet, bakningsförmågan)  var för dåligt.  Man hängde ju upp brödet på stänger i taket för torkning.  Ugnsvarmt bröd bakat på nymalet mjöl var makalöst gott då, som nu.

När man for ti kvääss brukade det ta mest hela dagen i anspråk.  Gobban  satt i kväänkamarin och väntade på att mjöölnarin skulle mala säden till mjöl.  Då  hade man gott om tid att prata om väder och vind och  allehanda nyheter.  Det var nyhetskanalen på den tiden och man ventilerade också sina värderingar i stort och smått.Någon hade kanske med en kaffeflaska  och så rökte man papäråssan som hette Työmies eller Saima .

I min hemby fanns en ensamstående kvinna som drev ett litet jordbruk på egen hand och hon brukade också fa ti kvääss och det var ju lite anmärkningsvärt att hon på den tiden som jämlik  kunde sitta i kväänkamarin me gobban.

Färgbilden är från Rötjikväänin med Harald Friman som mjöölnar.

Den är hämtad härifrån:  http://www.netikka.net/kvarnstugan/

8 tankar på “Ti kvääss”

  1. PJ

    Inte Klubb 77 att förglömma. Fanns det inte också cigaretter som hette Fennia? Jag är inte helt säker men jag har för mig att far rökte det märket.

    Jag fick nog följa med salig far till Karvsorkväänin någon gång. Jag minns att det var kyligt och dragigt i byggnaden men i kväänkamarin var det varmt och gott.

    Gilla

    Svara ↓
  2. kicki Inläggets författare

    Ja, det fanns ju många tobakssorter, Fennia var säkert en gammal sort också. Har för mig att Klubb 77 kom lite senare, dem brukade pappa röka. Pappaskens baksida var bra att anteckna saker på eller räkna på för den delen.

    Gilla

    Svara ↓
  3. herbertsblog

    Hej Kicki! Jo, vi som kommit oss upp i åren minns väl den gamla tidens tobaksmärken. Klubb 77, Klubb 22, Työmies, Saima, Armiro, Jymy (piptobak)och Prins Albert. Prins Albert var en väldoftande piptobak som emigranterna i Amerika ofta sände hem till släktingar i gamla landet till julen! Då röktes det i de flesta stugor till den milda grad att röken var lika tät som dimman ute på Nordsjön! 😀 😀

    Gilla

    Svara ↓
  4. kicki Inläggets författare

    Själv har jag aldrig rökt, så min erfarenhet grundar sig mest på syn- och doftminnen av tobaken. På den tiden och ännu på 70-talet var det ju vanligt att man rökte inomhus. I samskolans lärarrum dit vi sällan vågade oss in låg röken som en blågrå dimma, bakom vilken man kunde skymta någon lärare om man hade tur.

    Gilla

    Svara ↓

Lämna en kommentar