Pärtheevlin å klantan

14 svar

När jag var i folkskolåldern fick jag tillsammans med grannbarnen någon gång hjälpa till när man heevla pärtona. För hyvlandet användes en pärtheväl (pärthyvel) som drevs av en motor med hjälp av en rem.  På den lånade bilden syns både pärthyveln och remdriften.

Vår uppgift som barn var att ta ondan pärtona, alltså plocka undan pärtorna vartefter de samlades bakom hyveln.  Kommer ännu ihåg hur gott det doftade av de färska pärtorna.   Vi fick ligga i ganska ordentligt för att hinna plocka undan, men vi var flera stycken som hjälptes åt.

De trekantiga klabbar som blev över när man hyvlat vill jag minnas kallades klantar.  Kanske någon annan minns om det är riktigt.  Det var fina släta klantar som vi plockade ihop och de användes som ved.  På den andra bilden syns en sådan klant.

Numera är det nog inte många som heevlar pärtor.  Pärtor behövs åtminstone för att hålla taken på museibyggnader i skick.

Den första bilden är lånad härifrån:

http://ole-bloggboken.blogspot.fi/2010/07/jan-karlsgarden.html

På den andra bilden från someroseura.net syns in klant.

Pärthyvel

klant

14 tankar på “Pärtheevlin å klantan”

  2. kicki Inläggets författare

    Nej, -s-ljudet i t.ex.pästona och svast har inte funnits i vår dialekt, men jag vet att det var ett vanligt uttal i vissa angränsande byar.

    Gilla

    Svara ↓
  4. kicki Inläggets författare

    Kalle

    Nu är jag inte så väl förtrogen med hur man pratar/pratade i andra byar, men det finns ju ett gammal talesätt som lyder: Fa ti Bästby ett na pästor. Men jag vet inte heller om Bertbyborna pratade så, eller om det bara passade ihop med Bästby (Bertby). Kanske segranholm kan upplysa oss om den saken.
    Kan vara att någon äldre i Kovik använde s-varianten, men min mommo som var född 1899 sade alltid pärtona och svart.

    Gilla

    Svara ↓
  5. PJ

    Jag minns pärtheevlin och även klantan. Var det inte en man som hette Robert som åkte omkring och hevlade pärtor åt folk i nejden med sin pärthiväl? Jag är inte riktigt säker på om vi sade pärthiväl eller pärtheevlin.

    Gilla

    Svara ↓
  6. kicki Inläggets författare

    PJ

    Då kom jag ihåg rätt vad klantan beträffade. Kände mig lite osäker på det. Jag tycker att vi ibland säger hiväl/hivlin och andra gånger heväl/heevlin. Också om en vanlig hyvel.
    Robert minns jag inte däremot.

    Gilla

    Svara ↓
  7. GO

    Jag säger nog för det mesta pästor men frun som är Bertby-bo säger pärtor. I och med vår generation försvinner nog pästona, påustin och svast tyvärr. Minns nog tydligt Jåntas Robert från Tuckor som heevla pästona på pästheevlin.

    Gilla

    Svara ↓
  8. kicki Inläggets författare

    GO

    Då var det lite som jag trodde om Bästby å pästona – att det bara var något som passade att säga.
    Ungdomarna idag har nog en mera utslätad dialekt, som inte är lika präglad av hembyn som förr.
    Jåntas Robert minns jag nog också, men att han hade pärtheevlin visste jag inte.

    Gilla

    Svara ↓
  14. kicki Inläggets författare

    GO
    Bra att du håller reda på saker och ting. Man förvarade alltså pärtona i påortin. Påortin var ett ganska stort utrymme utan dörrar i uthuset förr i tiden. Lite missvisande benämning när man tänker efter.

    Gilla

    Svara ↓

Lämna en kommentar