Författararkiv: kicki53

Fyöri, fyör å fyörot

Det är lite konstigt att fyöri lyckats slinka undan så här länge i bloggen.Tror bestämt att alla orden i rubriken är rätt typiska för vörådialekten. De hör alla till samma ordstam – fyöri är substantivet, fyör är verbet och fyörot är adjektivet.

– Men ho fyörot haa do i ruomi dett, nu måst do nåo by reid åpp dehäär!

– Men hur stökigt har du i ditt rum, nu måste du nog börja städa upp det här!

Dem e dokti ti draa fram å la fyöri dehä ongan, tå dem ska lååss jä naa.

– De är duktiga på att dra fram grejor och skräpa ner de här ungarna, när de ska låtsas göra någonting.

– Tå an ska by ståk ti juol siir an nåo ho mytji vi ha fyöra.

 – Då man ska börja julstäda syns det nog hur mycket skräp vi har dragit in i huset.

I vissa byar är ö-ljudet tydligare: fööri, föör å föörot. Här i norra delen av kommunen är det en rätt tydlig diftong i uttalet.

Annonser

Åpplagot

Åpplagot kan användas i olika sammanhang beroende på omständigheterna.

– Tå e kåmbä mytji snöön vaal e åpplagot po vegan. Sjilt tå dem it plååga naa.

– När det kommer mycket snö blir det moddigt/ sörjigt/svårforcerat på vägarna. Särskilt när det inte plogas.

– No måst do la bårt dehä pafflåådona, e vart jo så åpplagot po terassin.

– Nu måste du forsla bort de här kartongerna, det blev ju så fullbelamrat på terrassen.

– Tå an tapisjeerar vil e vaal så åpplagot i fleir en eitt ruom.

– När man tapetserar blir det lätt stökigt i flera än ett rum.

 

Damb oåv, lam oåv, set oåv, legg iveeg

Vi har flera ord i vår dialekt som anger att man sätter iväg med fart. Alla orden i rubriken har ungefär samma betydelse. Det första exemplet antyder att det dammar eller yr någonting samtidigt av bara farten.

– Hondan damba oåv ett veijjin så sepli bara stritta.

– Hundarna dammade iväg/satte av så krossgruset yrde omkring.

-Tå skåti jick så lama dem oåv allt va dem årka.

– När skottet gick satte de av allt vad de orkade.

– Legg iveeg ti båodin ett na egg, ja ska ha baka naa!

– Lägg iväg till butiken och köp några ägg, jag ska baka lite!

Alla uttrycken utom lam oåv har en motsvarighet i standardspråket. Har tyvärr inte lyckats härleda lamasi heller i denna betydelse.

Naati

Det finns en del småord i vår dialekt som används så pass ofta att man inte tänker på vad de betyder egentligen. Naati hör till dem. Ordagrant är naati vår motsvarighet till något eller någonting, men används som förstärkningsord.

– E va naati mytji fålk tå dem öppna andi nyy afäärin.

– Det var väldigt mycket folk när det var öppning i den nya affären.

– E va naati bra tå ni konna kåm!

– Det var jättebra att ni kunde komma!

– Nåo va e naati öödi tå dem sko hev se i åolyckon!

– Det var nog ett elände då de hamnade i olyckan!

Tidigare ha jag behandlat naa som förstärkningsord och utfyllnadNaati är ett närbesläktat ord.

Vöölislöös

Häromdagen stötte jag på det gamla, bortglömda ordet vöölislöös. Det har legat i mitt passiva ordförråd, så nu ska det testas om någon känner igen sig.

– An va så vöölislöös så an skorra i diitji me biilin fast e va tåårt po veijjin.

– Han var så oförsiktig/oförståndig/vårdslös, så han slirade i diket med bilen på torr väg.

– No ska do it va så vöölislöös så do slarva bårt pängan ijen!

– Nu ska du inte vara så ovarsam/likgiltig att du tappar bort pengarna igen!

Ordet ligger ganska nära sjäsvöölo i betydelsen. Kan inte riktigt sätta fingret på vad som skulle vara skillnaden. Möjligen kan en sjäsvöölo person ha mera avsikt med sitt beteende.

Kaväär å kaväärar

Det finns ju en del människor som tycker sig vara lite förmer än andra och även låter påskina det i umgänget med sina medmänniskor. Eller kan det rentav vara så att man försöker skyla över ett något bristande självförtroende genom att kaväär om sina bedrifter? Med tiden blir det ganska lätt att se igenom vad som är tomt  prat eller kaväärasi.

– An staa no mest bara å kaväärar naa, it je he naa ti tråo påå.

– Han står nu mest bara och skroderar/skrävlar/skryter, det är inget att tro på.

En sådan person kan kallas för in kaväärar. Tidigare har orden bräst/in brästar i likvärdig betydelse behandlats här.

Ibland kan kaväär ha en något annan innebörd:

– Ja vil nåo kaväär att ja e heim ti kvelldi.

– Jag vill nog mena (är säker på) att jag är hemma till kvällen.

Någon enstaka gång har jag stött på ännu en tredje betydelse, som inte är så vanlig i vöråtrakten.

– E va träävlit ti sit å kaväär me kamraatan po baarin.

– Det var trevligt att sitta och samspråka med kompisarna på baren.

 

Rijäär å åorijeeli

I går kom vi att diskutera ärvisam å ragaas i ett annat sammanhang och då upptäckte jag att rijäär inte finns med bland mina inlägg. Den luckan måste täppas till.

Som jag kommer ihåg ordet var det mest barn som rijäära. De var högljudda och bråkiga och stökade till inomhus. Det var för det mesta där inne som vi blev anklagade för rijäärasi, där ute kunde man få storma av sig på ett annat sätt utan anmärkning. Ofta var det mommo som med ålderns rätt anmärkte på rijäärasi. Som jag ser det är rijäär å ragaas synonymer.

– Nåo ha dem vari ärvisam idaa å rijäära å smelld i dörona tå ja sko viil.

– Nog har de varit bråkiga/stökiga idag och levt om och smällit i dörrar då ja skulle vila.

Om man vill använda ett adjektiv i sammanhanget passar åorijeeli utmärkt.

– Påjkan e nåo så åorijeeli tå e je räinot å dem it kan ga uot naa.

– Pojkarna är nog så oregerliga/bångstyriga då det är regnigt och de inte kan gå ut.

Ärvisam, ragaas å rijäär börjar väl höra till de ord som fallit i glömska, men åorijeeli känns mera bekant ännu i vår tid.