Toåtolin å höijfröijji

I mitt föregående inlägg kom toåtolin upp i en kommentar och då får man väl anta att ordet tarvar ett eget inlägg.  I enjistiidin  skulle höet ännu på 60-talet läggas på störar och bärgas in. Under arbetetets gång blev det ofta diskussion om höets kvalitet.  I vallen fanns högst antagligen en blandning av olika sorts gräs, men timotej eller höijfröijji, som det kallades i folkmun, var det vanligaste.

Toåtolin förekom rikligt på vissa ställen och det var inte så lätt att störa upp.  Det är ett slinkigt gräs som lätt halkar av högaffeln.  Tuvtåtel är det korrekta namnet på gräset, som inte var så uppskattat, utan mera ansågs som ett ogräs.  Toåtolin växer överallt i dikesrenar och dess sirliga bruna vippor är lätta att känna igen.

Överst en egen bild av toåtolin och nedanför en lånad bild av höijfröijji.

2015-07-16 11.45.55timotei

Annonser

2 thoughts on “Toåtolin å höijfröijji

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s