Fååtalo, plåtro, slapro å dibro

Vi har alla olika karaktärsdrag, vissa är pratsamma och andra e fååtalo.  Om man e fååtalo blir det inte mycket sagt.  Ordet är ganska beskrivande, eftersom det antyder att man talar med få ord.

Min farmor va in fååtalo mensk, hon var saktmodig och arbetade på i det tysta.  Hon var nog medveten om sin tystlåtenhet, för ibland kunde det bli missförstånd.  Saker och ting diskuterades inte, utan man förväntades förstå vad som skulle ske utan ord.

Då kunde hon säga såhär:

–  Sådee vaal e,  tå itt an tala naa. 

– Sådär blir det, när man inte pratar om något.

Sådana personer som pratar för mycket kan vi kalla för plåtäsåck, plåtäkåfto, praatmakar eller till och med prädikståola.  Som egenskapsord finns plåtro, slapro eller dibro:

– An vil jo it årk me on, tå on e så plåtro.

– Man vill ju inte orka med henne, då hon är så talträngd (pratglad).

Annonser

4 thoughts on “Fååtalo, plåtro, slapro å dibro

  1. kicki53 Inläggets författare

    Inklistrat från bloggen.fi/kicki:

    6 Responses to “Fååtalo, plåtro, slapro å dibro”

    vandravidare Says:
    september 10th, 2014 at 02:46 e
    Emellanåt plåtrar ja på ganska friskt, emellanåt är ja fååorda 🙂

    herbertsblog Says:
    september 10th, 2014 at 02:55 e
    Hej! Allt annat gick hem men vad betyder DIBRO? Har inte en blek aning. Ha det gott!

    kicki Says:
    september 10th, 2014 at 04:26 e
    vandravidare
    Själv hör jag nog mera ti dem di fååtalo. Men emellanåt kan man plåtä fy se sjölv.

    kicki Says:
    september 10th, 2014 at 04:28 e
    herbert
    Här kan du läsa om verbet dibär som hör ihop med dibro: http://bloggen.fi/kicki/?p=4127
    Då klarnar det säkert vilken egenskap som gäller.

    Lena Says:
    september 10th, 2014 at 06:02 e
    ‘Dibro’ har jag aldrig hört om, skulle inte veta vad det betyder heller. Själv är jag nog ‘fååtalo’, men ibland så lossnar det, så man själv blir fundersam, vad hände nu.

    kicki Says:
    september 10th, 2014 at 06:14 e
    Ja, Lena, dibro är väl inte första alternativet man skulle välja om en pratsam person. Det har ju också den där negativa innebörden med gnatande och förmanande förutom pratsam.

    Gilla

    Svara
  2. kicki53 Inläggets författare

    Inklistrat från bloggen.fi/kicki:

    måsa-mållon Says:
    september 10th, 2014 at 09:39 e
    Plåtro kan vi också använda i betydelsen förmanande.” ja måsta riktit plåtär po an”.
    Motsats till ”foåtalo” är ”talo”=pratsam.
    Ett nytt ord inom prtandet använde mor min häromdan:”gröim”.
    ”An bara gröima”=han pratade grovt.

    kicki Says:
    september 11th, 2014 at 07:23 e
    Du har rätt, måsamållon! Plåtro kan också ha den där förmanande betydelsen i vissa fall. Däremot använder vi inte talo alls, även om det är lätt att förstå. Gröumasi känner jag igen som ord men det använder vi bara om förkylning: E gröumar i halsin

    Gilla

    Svara
  3. kicki53 Inläggets författare

    Ja, PJ, vi har ju ett flertal gånger konstaterat att uttalet kan variera lite i olika byar. Det är säkert för att det inte finns någon skriftlig dokumentation över dialekter. Men betydelsen av dibro/diblo är ju samma så vi förstår varandra ändå.

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s