Sjeidblaad

An ska bara ta it sjeidblaad.  I medicinskt syfte brukade man förr ta lite konjak före läggdags.  Det skulle också vara bra om man hade sammandragningar vid graviditet. It sjeidblaad är alltså samma som en matsked.

När jag var barn var jag ganska liitin å klein och det var alltid tal om att jag var för mager.  Men nåo e do na maagär, brukade vara hälsningsfrasen när jag kom till farmors.  Inte så trevligt för mig, även om det inte var illa ment.

Ett annat sätt att påpeka saken var:  Do e jo bara såm it sjeidblaad i öögona.  Det betydde att mitt ansikte var lika smalt som en matsked.  Jag kunde inte så mycket åt saken, för jag åt som alla andra.  Om det hade varit i vår tid hade det säkert blivit utredning om ätstörning, men sådant existerade inte på den tiden.  Jag mådde i alla fall utmärkt och var sällan sjuk.

 

8 tankar på “Sjeidblaad

  1. måsa-mållon

    Det händer att jag tar ett stjeidblaad konjak då och då, imedicinskt syfte,naturligtvis.:)
    hade nästan glömt uttrycket,men det har nog använts här i trakten också.

    Gilla

    Svara
  2. PJ

    På tal om idealvikt för barn förr i världen så minns jag gamla faster i Tuckor som brukade koka risgrynsgröt med vispgrädde.
    -Ät nu så ni blir feta! brukade hon säga.
    Det lustiga var att hon menade det för det var säkert idealet när hon var barn.

    Gilla

    Svara
  3. lma7

    Feit å bussi el. feit å fröudo sa man förr. Et stsedblaad fiskleveroljo om daan fick te som va maagär Men int e he na hälso e feta har jag hört senare.

    Gilla

    Svara
  4. kicki Inläggets författare

    lma

    Bekant uttryck, tror bestämt jag skrivit om feit å fröodo någon gång. Fiskleverolja vill jag inte ha några sjeidblaad oåv. Fyy!

    Gilla

    Svara
  5. herbertsblog

    Hej! Feit å frögdo! Så uttryckte vi oss i Replot. Det fanns en tid när det var status att vara fetast i byn. En gammal arbetskompis från Västanfjärd berättade att det i hans barndom fanns ett par större bönder i byn som tävlade om vem som var ”feitast”. Att vara fet betydde att det fanns gott om mat och pengar i huset. Jag kan gott tänka mig att det i Vörå på den gamla goda tiden fanns bönder som tävlade om vem som var ”feitast”!

    Gilla

    Svara

Lämna en kommentar