Stavan

Nu när vi delar ut läroböcker i massor  på jobbet får man ofta konstatera att de är i ganska bedrövligt skick.  På 70-talet när jag inledde min karriär fick alla elever splitternya böcker varje höst.  Det var böcker med nydoft och blänkande pärmar eller stavar, som vi sade förr.  Var kommunerna rikare på den tiden?  Det kan man ju inte tro, men det satsades i alla fall på nya läroböcker.

Nu står vi och tejpar fast stavan som har lossnat och delar ut böcker med sidor som är tummade och färdigt understreckade.  Inte särskilt inspirerande för våra skolbarn.  Återanvändning har varit kutym i skolan så länge jag kan minnas.

Stavan är så pass gammalt ord att dagens unga inte vet vad det betyder.  Nu kallar vi det pärman i stället.  Materialet i stavan eller pärman är numera tunt och sladdrigt; det är nästan så man kan tro att det är ett försäljningstrick.

Så här kan böckerna se ut redan efter ett år.

Stavan e po lööst.

Bild0518

Annonser

6 thoughts on “Stavan

  1. måsa-mållon

    Länge sen jag använt ordet stavan! Vi har samma återanvändningsprincip. Jag delade ut använda eng textböcker idag,inte roligt. Med åren smyger det sig in extra text i dem också. Inte lär det ska bli bättre heller,fick höra om nya åtstramningar idag. 😦

    Gilla

    Svara
  2. kicki Inläggets författare

    Åtstramningar, ja. Vilket otrevligt begrepp. Vi har dessutom nästan helt slutat med övningsböcker och kör med eget material i kompendieform.

    Gilla

    Svara
  3. PJ

    Oj, är det så illa med skolböckerna? Nog borde nya böcker, även om de kostar, delas ut till eleverna. Jag är säker på att åtminstone en del skulle finna det roligare och intressantare att läsa och göra läxor.
    Stavan känner jag till men det är länge sedan jag hört ordet. Ett riktigt gammalt ord förmodar jag.

    Gilla

    Svara
  4. kicki Inläggets författare

    Du har naturligtvis helt rätt i det. Faktum är att vissa böcker hinner användas till och med fem år innan de kasseras.

    Gilla

    Svara
  5. herbertsblog

    Åjo, nog talade i vi om stavan i folkskolan i Replot också. Krääsmaga igen vill jag minnas att vi använde för folk som av någon anledning vägrade äta den mat som var framlagd på matbordet.Men jag kan ha fel när det gäller krääsmaga! Mvh.

    Gilla

    Svara
  6. kicki Inläggets författare

    Herbert

    Stavan var nog ett allmänt förekommande ord i dialekterna förr. Grannlago brukade vi använda som benämning om man inte ville äta en viss maträtt.

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s