Nyyvellon å gambäfyönon

Nu har nyyvellon börjat växa på ängar som ha vaali bärga (har blivit höbärgade).  Gräset står grönt och frodigt igen.  Mitt i sommaren minns jag att det kunde det bli brist på betesmark i kohagarna,  som ofta var för små för att räcka som bete någon längre tid.  Då var det fest för boskapen att komma ut i hagen med nyyvello. Förr i tiden tog man ju inte ensilage, utan gräset betades direkt av korna.

I våras glömde jag att skriva om gambäfyönon, som avser det brunbleka  fjolårsgräs som smälter fram undan snön.  Det var vanligt förr att man brände gambäfyönon runt dikeskanter och till och med på gårdsplaner.  Man hade ju inte gräsklippare då, utan gräset runt husen slogs ner en eller i bästa fall två gånger om somrarna.  Följaktligen var det ganska långt fjolårsgräs som ståo å spärra (stod och spretade) om vårarna.  När man brände bort gambäfyönon kunde det nya gräset börja växa.  Det var ett grannlaga arbete för det gällde att ha respekt för elden.

Egen bild av nyyvellon.

nyyvellon

Annonser

2 thoughts on “Nyyvellon å gambäfyönon

  1. yvonne

    Korna tyckte mycket om nyyvellon, men de brukade få lös mage 🙂 Våra kor fick nyyvello som bete, men vissa kor som jag skötte som avbytare fick gräs som man slog med slaghack, så man skulle alltså släpa in gräset i fähuset och utfodra dem med gräset där.

    Gilla

    Svara
  2. kicki Inläggets författare

    Jo, jag minns också att det fanns vissa farhågor med att släppa korna på nyyvellon. ”Dem konna fo i magan”, om man lät dem beta för länge i en hage med nyyvello.

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s