Brei(d)gräfton å nyypäärona

Fösta nyypäärona är upptagna och inte var de så små heller.  Det är en fröjd att ha egen nypotatis som är vit och fin när man lägger den i kastrullen.  I år går det så behändigt att gräfta upp dem också, då jag hittade en gammal breidgräfto i liderröjningen.  Den är stor och tung, men inte så vass att den klyver potatisen.    Vi har nog haft flera gräftor tidigare, men av någon anledning har de försvunnit.  De senaste åren har vi fått ty oss till en vanlig spade och den tar ofta upp halva potatisar.

En gräfta är annars ett ord som enbart används i Finland.  Förr i tiden brukade man tala om gräftlandi, vilket betyder nyodling som hackats upp med gräfta.

Breigräfton förevigad. breigräfton

Annonser

7 thoughts on “Brei(d)gräfton å nyypäärona

  1. yvonne

    Någon breidgräfto har vi inte, däremot flera vanliga gräftor. Och visst är det finemang med egen nypotatis! Apropå gräftor, så får det mig att tänka på då jag var 17 år och tillbringade en månad i London. Min kompis och jag var som frivilliga medarbetare vid en missionärsskola, och hjälpte till i trädgården och i köket, samt med mindre städuppgifter. Vi skulle ta upp potatis också, mitt i sommaren. Och de hade inga gräftor! Vi kände oss helt ”åppstellt” utan dessa nödvändiga attribut. Där skulle man stiga upp (heter det månne så på standardsvenska) potatisen med en greip….

    Gilla

    Svara
  2. kicki Inläggets författare

    Stiga upp me in greip låter inte som något effektivt sätt, även om det finns greipor med liksom små kulor på ändan av tinnarna.

    På ett svenskt forum kom gräfta upp till diskussion en gång – eller det var jag som benämnde det som en gräfta och ingen begrep vad jag åsyftade. Det fick bli en kopierad bildadress som förklaring. Minns inte mera vad de kallade redskapet, men gräfta var det inte.

    Gilla

    Svara
  3. PJ

    Så har vi också dynggräfta, d.v.s. ett redskap med långt skaft och tinnar i 90-graders vinkel mot skaftet. Raka kan man kanske också kalla den. Användes när man drog ut gödsel ur fähuset eller vid utkörning av gödsel på åkern.

    Gilla

    Svara
  4. måsa-mållon

    Det där kallar vi för ”päärongräfto”. Den är bra att ha när man drar upp ”fåran” då man sätter potatis för hand. När jag tar upp potatisen använder jag en normal ”gräfto”.

    Gilla

    Svara
  5. kicki Inläggets författare

    Ok, lite tvärtom då. Det är ett tungt arbete att dra upp ”fårona me breigräfton – kara-arbeit”
    Den smala sorten brukar vi kalla ”päärongräfto” och det är nog den som används mest att ta upp potatisen med. Nu när den är försvunnen så tar man vad man haver:)

    Gilla

    Svara
  6. Ping: Gamla talesätt och dialektord » Blog Archive » N – O

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s